I natt kom en sandstorm ifrån Afrika som tydligen drabbat inte bara Spanien. Även Tyskland och Frankrike. Har hört att även England kommer att få sin beskärda del.
Vaknade i morse, och när jag tittade ut var allt gulbrunt. Hela bilen samt utemöblerna, cyklarna, ja allt hade ett lager med sand. Det ramlade ner i och
med ett lätt duggregn föll samtidigt.
Så det blev pang på det igen. Fram med slangen och borsten igen. Jag var inte ensam överallt stod man och tvättade fordon och förtält och möbler. Befarade att campingens vatten skulle sina. Men det har gått bra.
Annars går dagarna i uppbrottets tecken, det börjar dra ihop sig för avresa för oss nu.
Mycket ska bunkras, dunkar med flytande vätskor av olika slag inhandlas, matvaror som passar till vätskorna lika så. Så mycket är klart det kommer att rulla tungt hemåt.
Idag har jag varit till vår spanska frisörska som gjorde vad hon kunde för att få mig mindre anskrämlig ut. I morgon är det Ullas tur att klippas. Dumt att inte passa på, kostar bara en tredjedel mot i Sverige.
Det mesta är inpackat i skåp och luckor, så på lördag skall jag lämna in den spanska gasolflaskan och få dispositionen på 30 € koppla ur elen veva upp stödbenen, rulla av kilarna under framhjulen.
Ställa in navigatorn IGo på Peniscola där vi har tre ställplatser att välja på. Lagom lång första dagsetapp. Vi har bestämt att färdas långsamt hemåt med många stopp på intressanta platser. Framför allt i Tyskland där man alltid brakar iväg på autoban via Kasselbackarna och Hamburg.
Denna gång siktar vi längre ostvart mot forna Östtyskland. Kan vara intressant att se förändringen mot på 70 talet då vi färdades genom Polen till en husvagnsträff i Tjeckoslovakien, och sedan genom Östtyskland hem. Det var den gången skrämmande hur det såg ut där då.
Misstänker att det hänt mycket sedan dess. Har dessutom hittat Frankia fabriken, skulle vara intressant med ett studiebesök där. Kanske ett bra pris på bodelsbatterier, de vi har håller inte laddning längre. Dags att byta ut dem.
Våra svenska husbilsvänner vi fått här lämnar en efter en campingen, en del har ej fått nog och drar söderut mot Gibraltar, andra vänder hemåt mot Sverige. Så nu är vi inte många här. Men det kommer faktiskt en och annan hit fortfarande. De stannar bara några nätter och kanske tvättar på campingens maskiner och handlar mat ner i stan. Men i takt med vi försvinner kommer allt fler Spanjorer hit, deras säsong börjar när vår slutar här. Det blir lite kulturkrockar mellan oss. När vi drar ner gardinen och lägger oss då börjar de med matlagning.
De spanska kvinnorna har inget behov av telefon, deras genomträngande tjatter hörs över stora delar av Spanien.
Så det blir nog skönt att komma hem till landet med buttra män och kvinnor som inte tjattrar i onödan, utan glor stint i backen när vi möts på bussar och i köer i affären. Ack ja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar