torsdag 17 april 2014

Fortare än kvickt.

Ibland går saker och ting fortare än man tänkt sig.
Vi skulle ju stanna två dar i Lübeck, nu blev det inte så. Istället så tänkte vi oss en sväng över Jylland då vi inte varit där på fasta land, däremot seglade vi med vår segelbåt efter hela danska kusten ner till Langballegau i Tyskland. Ner via Lilla Bælt och upp via stora bælt. Vi besökte då många trevliga små städer då. Men som sagt inte så mycket via landsvägarna har vi upplevt, nu tänkte vi ta skadan igen.
Minst två nätter i Danmark var tanken, en övernattning hann vi med en mycket fin camping vid kanten av havet. 
Som vanligt var vi startklara tidigt på morgonen, men efter några timmars åkning märkte vi att vi fått vibrationer i bilen, jag kände det i ratten men snart började Ulla undra om vägen var ojämn och om det var därför det vibrerade. Det var en fin motorväg vi åkte på så jag trodde mer på att något höll på att hända med hjulen fram, eller med framvagnen över huvud taget. Men vi fortsatte i samma tempo, kändes mindre när farten låg runt 100km/tim än vid 50km/tim. Någonting var fel det stod klart för oss. Så vi bestämde att lägga om kursen och köra närmaste vägen hem till Fjärås och hoppas det skulle gå bra ända hem. 
Frankia har varit helt bekymmerslös vad det gäller den delen som är Mecedes, sedan har det varit några småfel på bodelen som vi kunnat överse med. När vi kommit hem har denna resa blivit 800 mil lång utan problem efter vägen. Skall vi nu inte ta oss den sista lilla biten hem?
Utanför Helsinborg blev det köer vid ett vägarbete, det blev krypfart i c:a 5 km/tim och då märktes verkligen obalans i framvagnen. Körde ut på vägrenen på med varningsblinkers och gick ur och försökte om jag kunde se vad som var fel. Luft fanns i däcket, tog tag med båda händerna och ruskade så mycket jag orkade men det verkade inte som hjulet satt löst. Kände på fälgen om den var het, nej inte det. Förde handen runt hjulet på slitbanan för att känna om corden har brustit i däcket, men nej hittade inget onormalt.
Vad skulle vi göra? Kändes inget bra att ringa assistans service som vi har i försäkringen för att ta oss till en verkstad i Skåne, med all packning vi hade med oss. 
Köra mycket sakta på motorvägen var heller inget bra alternativ, dessutom märktes det mindre vid 90 km/tim. Men om nu hela hjulet skulle ramla av i den farten kunde problemen med att få stopp på ekipaget innan vi for i diket. 
Nu gick det bra vi kom hem och kunde börja med att bära in allt från Frankian, matvaror, kläder samt alla starka drycker vi har köpt på oss. Det blev en tuff dag med 60 mils dagsetapp.
Så det blev inte svårt att somna ovaggad igår kväll.
Upp tidigt imorse för att tala med bilverkstaden i Fjärås om tid för att undersöka vad felet är på vår husbil. Jag lämnade bilen där de kollar upp det på tisdag.
Snabbt hem igen och plockade fram "Robban" vår gräsklippar robot ur vintervilan.
Lika nervöst varje vår, ska det finnas ett avbrott på begränslings slingan eller ska det fungera? Efter monterat tillbaka laddstationen kopplat in de sladdar som skall in i den. Sedan blev det att vänta när den blev uppladdad, och se den gick ur ladd stationen och började sitt planlösa vandrande över vår gräsmatta ivrigt klippande med de nya knivar jag monterade idag. 
Det är konstigt att man aldrig lär sig, frågan är om jag hinner lära mig vad man ska ha med sig i klädväg på en sån här resa. Kan säga att jag har inte använt en tiondel av de kläder jag tagit med.
Det finns tvättmaskiner på varenda camping vi stått på. Dessutom är det så lätt att handtvätta underkläder och strumpor.
Vår nyfunna vän Egon sa att han hade tre stora plastbackar med lock fulla med kläder. Två av dessa hade han aldrig öppnat locket på när han åkte hem!
Nu gäller det att landa hemma och komma in i de gamla vanorna igen.
Får väl anledning att sammanfatta detta äventyr på sju månader när det börjar sjunka in.

Egon och hans särbo Ulla. Egon blev en mycket god vän under hela vintern. Vi var båda utan våra "Ullor" under en stor del av vintern.
Egon klarade livhanken på att han hade med sig 22 burkar köttsoppor från Sverige!!
Men när hans Ulla kom ner såg hon till att han fick äta upp sig. Hon lagade god mat.







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar