Går up så går det ner

Nu talar jag inte om maginnehållet. Nej utan vår väg över Midi Pyrenéerna. Jösses vilka backar, ena minuten var vi på havsnivå för att en stund senare vara uppe på 1100 meter över havet. Som turligt nog var det ej serpentinvägar utan rakt upp och rakt ner. Det gällde att ladda när man såg det gick uppför, gasen i botten så man hade fart med sig. Motsvarande när det bar utför långa branta backar som aldrig tog slut. Här gällde det omvända växla ner och motorbromsa för att spara på bromsarna. På jämna mellanrum var det sandfällor ut till höger där man kunde svänga ut om bromsarna tog slut. Efter ett femtiotal meter ute i sanden var det en hög vall att köra in i om det inte blivit stopp i sanden. Mycket bra, men lite skrämmande med dessa, ska man kalla det hjälpmedel eller hinder. Detta är naturligtvis i första hand för lastbilarna och dess tyngd som trycker på nedför. 

Jag skrev i går om det vackra landskapet, det gäller idag också. Man har vyer nästan oändligt långt. Böljande och grönskande just nu. 

Vi har smärtsamt nog fått erfara att det inte är gratis på Franska motorvägar. Så idag har det uteslutande färdats på vägar som navigatorn visat oss på grund av vi programmerat bort betalvägar.

Följden av det blir att vi fått se ett oräkneligt antal små byar och städer från insidan. Ibland får man nästan fälla in backspeglarna vid möten. Behövs nästan skohorn för att ta sig fram ibland. Trots att vi startade dagens färd före 08,00 i morse och kört med en rast och stannat vid denna camping Kl 15,00 har vi bara hunnit fyrtio mil idag. En camping i utkanten av staden Besancon blev vårt slutmål idag.

Vi räknar med att köra in i Tyskland i morgon, det man starkast minns av Frankrike är det vackra landskapet, de dyra betalvägarna du måste ta om du har bråttom, samt de usla Wifi uppkopplingarna både i Frankrike och i Spanien. Framför allt är Frankrike rondellernas förlovade land, vet inte hur många sådana vi  snurrat runt i. Det är så man blir yr i mössan av allt snurrande i dessa rondeller, en del mycket stora de är bra, sämre är de små som ibland är så små att man knappt märker dom.

När man kör in i rondellen har den som är inne i den samma företräde. Då är de stora att föredra där har man chansen att klämma sig in i de små blir det svårare, hittills har vi klarat det utan plåtkontakt men det gäller att se upp. Just nu ser jag mest upp till att krama min kudde om en stund.

En lugn kväll är det till skillnad från igår, en riktig nagelbitar kväll innan det stod klart att gamla Djurgårn tog sig tillbaka till ishockeyns finrum. En prestation av laget som varit uträknat flera gånger under säsongen, men mot alla odds klarade av det.