Hemma igen

Så var denna utflykt över. Husbilsklubbens årsmötesträff är över. Vädret var sagt av metreologerna skulle regna i dagarna tre! Men märkligt nog kom det endast några droppar i natt plus att det regnade och var starka vindar på hemresan. Även om solen sken på fredagen var det kallt i vinden, vilket inte hindrade folk att plocka ut bord och campingstolar och med varma jackor sitta ute och umgås! 

Det som för oss var trevligt var att många av de människor som vi umgicks med i Spanien var här. 

Många glada återseende och snack om den tiden i den Spanska solen och värmen. Det här var vår första tripp med Carthagon i år efter jag fått den nya digitala displayen till värmepannan och varmvattenberedaren så jag var lite spänd på hur det skulle funka. Det funkade alldeles utmärkt så den biten kändes bra. 

Bilprovningen fanns på plats och gjorde läckagetest på gasolsystemet för en billig slant. Eftersom spis, kul/frys  och värme drivs med gasol är det bra om man kan få tätheten testad och godkänd vilket vårt blev sover man tryggare i bilen då läckande gasol är livsfarligt och explosionsrisk är stor, och är giftig.

Många campingar släpper inte in en bil som inte har testintyg som är färskare än ett år. 

På lördagen tog vi en promenad in till centrala Norrköping och vandrade runt tills fötterna protesterade och orken tog slut.

Man kunde i förväg anmäla om man ville vara med på fredagskvällens gemensamma middag, eller lördagens, eller båda. Vi var med och åt ytterfläskfilé på fredagen. Det avåts mitt på planen på ishockeyrinken och vi var ungefär 500 personer som samtidigt skall utspisas. Man behöver inte vara raketforskare för att räkna ut att den maten inte kan mäta sig med Ullas utsökta måltider.

Men ändå godkänt betyg, om än ingen höjdare. Med lite tur får man nya trevliga bekanta bordsgrannar att tala med. Idag söndag bröt alla upp och skingrades för vinden, hade lovat Ulla att åka en rundtur i Linköping på hemvägen, sagt och gjort så blev det fann en parkering där vi kunde stå i närheten av domkyrkan som lär vara Sveriges näst största. Ulla anser sig inte ha varit i en stad om hon inte varit inne i dess kyrka. Otur var att högmässan hade precis börjat och då ombads man inte av nyfikenhet traska runt och glo då. Så vi fick nöja oss med att beskåda slottet och de centralaste delarna av stan innan vi på hemvägen stannade till vid Brahe Hus ruinen vid Vättern strand för en enkel lunch snabbt framtrollad av husbilens hovmästarinna.mätta fortsatte vi med näsan mot vår loge.

Ett stort bekymmer är Ullas rygg, hon tål inte sitta lång stund i en fåtölj hemma eller i bilar. Efter en stund får Ulla svår värk i sin rygg, vilket kräver pauser för att sträcka på sig. Själv har jag problem med mitt vänstra ben när jag sitter. Känner inget obehag vid långpromenader, bara vid sittande.

Antar det har med åldern att göra, ingen mening att springa till läkaren och gnälla.

Nu för tiden får man ett piller för allt från skoskav till hjärtinfarkt och blir utsparkad. Gamla människor är bara till besvär.

Måste erkänna vi hade bekvämare framstolar i vår förra husbil, men de här är inte underkända men något sämre.

Träffen var bra, bäst var alla vi umgicks med i Santa Pola vi återsåg. Att det inte regnade men var så kallt och blåsigt

Några av mer än fyrahundra bilar som var där på träffen.