Nu har

vi åkt småvägar genom små byar, genom tusen rondeller minst! Färden efter Biscaya bukten västerut med det sanslöst vackra bördiga landskapet. Men nu har vi sett nog, och framförallt nog av regnet som förföljer oss. Så nu har vi vridit ratten ett varv åt söder för att ställa kosan mot Portugal. När vi fick se en bensinstation svängde vi in för fylla diesel. Upptäckte då en gör det själv tvätt för bilar. Eftersom Malin var mycket smutsig efter 300 mil kollade jag in hur det funkade, såg lågt ut i tak. Slangarna hängde i svirvlar från taket, en med högtryck, en med borste som levererade vatten med tvättmedel i.

Ulla fick kolla om Malin gick in utan riva ner slangarna, klartecken från U, hade handlat polletter på macken till tvätten.

Grabben i kassan såg inte så lite förvånad ut, det ösregnade nämnligen! Ja jag vet men det var skönt att få bort den gamla skiten, och göra plats för ny. Fyra polletter á en € styck! Hemma brukar jag köpa polletter för en hundring. Vi fortsatte många mil på betalfri motorväg, rullade på riktigt bra när "Bettan" sa sväng vänster! Konstigt, en mindre smal väg uppenbarade sig framför oss. Måste vara jag som kryssat i ej betalvägar! 

Nu började ett äventyr, det häftigaste på resan hittills, en uppförsbacke på fyra mil med 13% lutning!!

DET ÄR MYCKET om man frågar mig. Serpentinväg i kubik. Till slut var vi i molnen och fick krypköra för att se vägen. Nästan 2000 meter upp från havsnivån vi började ifrån.

Nåväl vi kom undan med hjärtat i halsgropen, så småningom kom avgiftsfria motorvägar till oss igen.

En app jag har visade en gratisparkering för husbilar, vi sökte upp den i Zamora, en bil före oss snart efter vi parkerat var det 6 till och fullt!

Annat var det igår, då var vi högt upp i bergen fann en liten rastplats till hälften dold av vegetation, där åkte vi in och där det tog slut satt en äldre gentleman utanför ett litet tält och med en cykel! Han vinkade glatt till oss, vi åkte tillbaka en bit på rastplatsen och parkerade. Tyckte bilen lutade väl mycket åt vänster, erbjöd mig gå ut och lägga under de för ändamålet gjorda kilarna och köra upp på.

Snäll som U är tyckte hon att det var onödigt, tror hon ångrade sig när hon upptäckte att hon låg klistrad intill väggen och knappt tog sig ur sängen! Själv höll jag på att flera gånger ramla ur min säng. Nästa gång med den lutningen får det bli uppkörd på kilarna.

Ulla har blivit förvånansvärt kaxig när det gäller natt stopp, för var inhägnad camping ett måste. Nu står vi på helt obevakade parkeringsplatser utan oro, vi litar båda på vårt larm som vi känner oss helt trygga med.