lördag 2 september 2017

Nu är det nära

avresa för oss. Läget är under kontroll.
Dags att snart säga hej då Sverige!! Ses igen om sex månader, om turen och omständigheterna är med oss.
Sverige vi förväntar oss att DU ryckt upp dig då.
Att det finns lärare i alla klassrum, samt att lärarna samlar in alla smartphone innan lektionerna börjar,att vi fått så mycket välbetalda poliser samt att det är som när jag var barn, en husläkare i varje kvarter som har tid att lyssna och bota de flesta krämpor. Dessutom vill jag ej se kvinnor sitta på dikeskanten och föda barn, nej barnmorskor till alla och öppna alla BB igen!
Ser även fram emot att polisen får på betald arbetstid stärka upp musklerna så de kan bryta ner och bura in alla idioter med knivar och skjutvapen, samt dra buset i örat.
Alla invandrare som kommer hit från krig och fasor ska vara välkomna om de vill följa svensk lag, lära sig språket och vilja arbeta och försörja sin ofta stora familj.

Hur blir det med oss vi emigrerar ju, bara 180 dagar men ändå?
När vi kommer glidande över Öresundsbron den första mars är vi immigranter då?
Måste vi söka uppehållstillstånd och asyl?
Finns vår lägenhet kvar! I så fall kan vi flytta in igen? Eller har regeringen överlåtit den till någon invandrare med fjorton barn. 
Kan jag anmäla mig i en kurs i svenska, tror jag skulle behöva det. Den svenska som talas idag har jag svårt att förstå. Alla från små barn talar en internet svenska med obegripliga förkortningar.
Å andra sidan förstår jag inget annat språk heller, så det jämnar ut sig när man sätter sig på cykelsadeln, sa han som sket i brallan.
Tänkte på en annan sak, förr i tiden kunde man använda kvinnornas kalsonger till att polera bilen med förutsatt att de är rena. 
Idag passar de bättre till tandtråd!! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar