Jag har sagt det

förut och jag säger det igen. DÅ DÄ! Vad jag säger? Jo jag säger då dä!

I från Tyskland och Frankrikes försök att dränka oss och ha klättrat över Bergen till Spanien har vi idag blivit dränkt i solsken och skön värme. 

Spaniens östra hörn i Biscaya bukten fann vi till slut en parkering vid en båthamn där vi kunde vila ut efter en lång dag på mycket små vägar blandat med betalvägar. Vi klarar inte av att inte köra betalvägar genom hela Frankrike, man får en snitthastighet på 40km/tim! Eftersom dagsetappen blev 80 mil. Med något undantag är alla motorvägar i France betalväg. 

Om det funnits något enhetligt system för betalning skulle åtminstående vi bli glada, lika nervöst varje gång man stoppar in kreditkortet i automaten. Kommer kortet ut igen? Går bommen upp? Med kö av bilar bakom är det lätt att pulsen stiger. Misslyckades vid en kontrollstation, bommen flög inte upp trots mina desperata försök.

Plötsligt dånade en kvinnlig röst på franska naturligtvis i en högtalare nära mitt öra, ilsken lät hon, det var det enda jag förstod. Gormade och härjade det kunde hon, jag blev förbannad och skrek tillbaka på ren svenska, att hon kunde lyfta på sitt feta arsle och höja bommen så vi kunde fortsätta vår resa!

På något vis gick plötsligt bommen i höjden och världen låg åter öppen framför oss igen.

Tror inte det berodde hon förstod svenska, möjligtvis fick hon klart för sig att jag var en korkskalle och inte skulle klara av det och av humana skäl släppte upp bommen.

Vi hade programmerat vår Garmin att föra oss till en Camping då vi kände vi var i behov av att duscha.

Vi var noga att slå in koordinaterna rätt, någon som tror vi fann campingen?? Icke sa Nicke. 

Det var en himla tur det, vi kom in på en smal krokig väg som balanserade på kanten mot Atlanten. Var en av de vackraste vägar vi åkt nånsin. Vågorna var enorma ett surfarnas paradis. Inte samma surfande som Ulla och jag ägnar oss åt när vi nån gång får Wi-fi! 

Vägen gick säkert 20 meter över havet ändå slog vågor upp över vägen!

Så prio ett i morgon är att finna en biltvätt då Malin är saltdränkt minst sagt.

För första gången denna resa fick jag anledning att rulla ut markisen som skydd mot den starka solen,

Även stolar och bord kom på plats under markisen. När vi satt där och njöt av sol och värme kände vi att nu har semestern börjat på allvar. Har ikväll plockat in alltihopa då Holländaren i bilen bredvid tror på regn i morgon. Då vi vilat upp oss idag ämnar vi åka en liten bit i morgon då är det skönt att alla grejor är torra och inpackade i Malins garage (bagageutrymme). 

Utsikt från campingen.

Tror aldrig vi sett så många tält på en camping nånsin. Det har visat sig vara Tyska ungdomar som har funnit sitt surfparadis här. Vågor nästan som man kan se från Hawaii på tv,