Mycket märkligt då vi varit här tidigare utan problem. Vad hade flugit i "lilla Bettan" vår Garmin, hon brukar ha reda på sig. Denna gång sade hon ta nästa vänster! Å dåren gör som idioten säger, en mycket smal väg genom en skogsdunge när plötsligt ett mindre slott uppenbarade sig genom vindrutan. Det var för smalt för att vända och för långt att backa. Så vad göra? Köra fram till en uteplats där slottsherren höll hov för några med vinglas i handen. Ulla fick ta fram sitt mest förföriska leende och fråga om detta var ställplats Greven? Det var det naturligtvis fel, men tillförordnande Greven förklarade hur vi skulle köra, dessutom fick jag lov att vända på den nykrattade grusplanen. Bockade och tackade och försökte göra så lite spår i gruset som möjligt.
Nåväl väl framme sökte vi en plats på första parkett, nämligen med nosen alldeles intill kanalen där hiskligt långa pråmar glider fram. Tyvärr var gräsmattan så blöt att ingen tilläts stå där.
Vi skiter i pråmarna, apropå det betydligt viktigare att ha närmare till toaletterna/duschen, och se vi fann en ruta med lagom avstånd dit.
Redan 06,30 var jag på språng till duschen, konstigt nog var två gentlemen ännu tidigare uppe, naturligtvis fanns det två duschar, den ena mannen hade betydligt mindre volym än mig så väntan blev inte så lång. Slänga soppåsen, tömma toatanken ta reda på elkabeln, allt medan Ulla städar/bäddar.
Avfärd 08,30 mot Koblenz C:a28mil.
Tänk förr när jag var yngre och hade min Audi urqattro och fick sträcka ut på Autoban och hastighetsmätaren stod på 260km/tim! Då var det fest, en annan gång en skidresa till Österrike, inte riktigt lika roligt mest skräckblandad resa, glad man överlevde den.
Idag är det inte kul att köra på Autoban, igår var nog lite värre än idag, så mycket lastbilar som kör i detta landet trodde jag inte det fanns i hela EU. Högerfilen är ett enda pärlband av lastbilar. Är egentligen lugnast att lägga sig i lastbilsfilen, går ofta i 100km/tim men så kommer en uppförsbacke då kan farten sjunka till hälften. Så roligt är det inte i den krypfarten med många mil att köra.
Nåväl "Bettan" fick koordinaterna till den kända och populära Camping/ställplatz i Koblenz.
Milen rullade på och med en fikapaus halvvägs rullade vi in i staden så småningom. Bettan jobbade på sväng andra höger sedan efter 200 m håll vänster å så vidare, plötsligt förkunnar Bettan att vi är framme vid målet på höger sida!!
VADÅ va f.n såg inte skymten av nån camping, Ulla och jag tittade på varandra, har Bettan blåst oss en gång till??
Stannade till och kollade koordinaterna, jo jag hade lagt in rätt efter boken, och vi stod invid floden.
När vi höjde blicken såg vi platsen på andra sidan floden. På ett virrvarr av smala gator fann vi en bro och gick till slut imål.
En plats för oss fanns det också, alla ställplatser var bokade men en plats på Camplngen fick vi.
Fick och fick blev betydligt över budget, men de tidigare övernattningarna var det en som kostade så vi ligger på + säger den ekonomiansvarige. Kanske man kan klämma en bira ikväll?
Har bokat in oss två dygn här, skönt att ta ett brake från den galna trafiken.
Hädanefter blir det ett mycket lugnt tempo, färdas efter Mosel och alla vingårdar. Många stopp och vinprovningar blir det.
Ett favorit delmål är det om man frågar mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar