Men

kära nån!

På tv-nyheterna kan man se vad man har svårt att fatta, jo det är mycket man inte fattar dessa dagar.

En sak är reportage från skolsalar, där man ser elever under pågående lektion sitter med stora hörlurar och lyssnar på musik på sina smarta mobiler!! Andra sänder eller tar emot sms eller kollar Facebook allt under att läraren försöker få de små liven att lära sig nånting i skolan.

På några skolor är rektorn så modig så han med risk för liv och hälsa försöker samla in mobilerna innan lektionen tar sin början. 

Man slår sig för pannan och undrar vart är samhället på väg??

Är man som elev inte det minsta intresserad av att lära för livet och se till att få en utbildning utan gå raka spåret in i bidragskarusellen för resten av sitt liv.risken är stor att hamna i knark och kriminalitet. 

Jag måste säga vi blev förvånade i går kväll, fick ett samtal från Tyskland i förrgår. Hej det M&B. Vi är på väg till Norrland, kommer från Spanien med vår husbil och det var länge sedan vi träffades senast. Vi har mycket att prata om, vore trevligt att träffas. Ja visst vad trevligt, kom förbi här ni kan stå utanför vårt hus, när räknar ni med att vara här? Måndag eftermiddag, ja det är okej för oss Ulla har en middag på bordet när ni kommer.

Sent på eftermiddagen anlände de, vi satte oss till bords ganska omgående och under ett högljutt tjattrande intogs maten. 

M och jag har samma humor lite elaka på ett snällt sätt och efter maten satte vi oss lite bekvämare, det hade ju hänt mycket sedan senast vi träffades så vi såg fram att få lyssna och även vi hade en del att delge dem. 

Måste säga vi blev mäkta förvånade när de tog fram sina IPhone och ville koppla upp sig mot vårt nätverk, visst inga problem, varsågoda. Sedan var både M&B fullt upptagna med att sända och ta emot mail och sms samt Facebook resten av kvällen!! Samtalen flöt inget vidare, både Ulla och jag kände oss vara till besvär, bägge undrade vi varför de kom överhuvudtaget? Vi störde dom i sitt knappande, ingen fara sa B, jag kan både knappa på mobilen och lyssna samtidigt!

Trots allt blev ändå kvällen lyckad, och på förmiddagen idag drog de vidare.

Om skolbarn har svårt att leva en sekund utan paddor och fåner beror väl på att de fått dem samtidigt med modersmjölken. Men människor i pensionsåldern som inte kan låta bli att hela tiden kolla på och pilla med dessa ting när man bett att få träffa oss känns inte okej.

De vill att vi när vi fått vår nya husbil kommer och hälsar på dem och visar upp den. 

Skall fundera på saken, möjligtvis om jag kan göra som rektorn samlar ihop alla IPhoner och plattor när vi anländer!