Att ta sig

i brasan har väl hänt att man blivit uppmanad av någon ouppfostrad typ. 

Tänker på att det i morgon är Valborgsmässo afton. Då blir det gott om brasor, inte att ta sig i, men ändå!  Var för några år sedan på Fjärås Valborgs brasa, det blåste något fruktansvärt kallt och regnade. Aldrig mer sa vi, så i morgon stannar vi i stugvärmen och kurar skymning i stället.

Minns med stor glädje några andra brasor genom åren.

Framför allt när min goda vän Bength Mann och Lena bodde och Ulla och jag i var sitt hus på Anevik.

Bengt (B) frågade mig en helg i januari, om jag kommer hit nästa helg har du lust att hjälpa mig riva förrådet/utedasset, jag ska bygga ett nytt. Ja visst gärna sa jag det kan vi hjälpas åt med.

Nästa lördag satte vi igång, med kofot och spett. Det visade sig svårare än vi tänkt oss, trots sträng kyla var vi snart svettiga och konstaterade att de här kan vi inte hålla på med, kåken var förvånansvärt väl ihopspikad. Du sa jag till B, har inte du en motorsåg och flera kartonger med nya kedjor till den?? Jo visst sa B, va väntar vi på frågade jag? Fattas det bränsle till sågen har jag det. Jösses nu blev det skillnad, sågspånen yrde i luften. Vi sågade upp väggar, golv och tak i stora lämmar som vi staplade en bit från bostadshuset. Det blev en ansenlig trave. När allt låg på högen av lämmar hämtade jag två solstolar och täljde ett par grillpinnar, B hämtade ett paket korv med bröd två glas några burkar öl och en Wiskey flaska. Vi slog bensin på högen och tände på.

Kommer aldrig glömma den svinkalla januarinatten när B och jag sitter och ser på den stjärnklara natthimlen. I varsin solstol hållande en pinne med grillkorv mot elden, halsande öl ur burken och ett glas Wiskey inom räckhåll. Vilken kväll!! Har inte Ulla blivit orolig och kommit och lett mig hem har jag väl säkert suttit kvar där ännu.

Vi bodde i skogen med havstomt nedanför, B&L var till Anevik nästan varje veckoslut och vi var fastboende där. Då både de och vi ville ha ett öppet landskap röjde vi otroliga mängder med sly med våra röjsågar. B o jag med sågarna L o U släpade och bar till en stor hög som det snart blev. Lade granris på några stockar att sitta på när vi röjd färdigt för dagen, korvgrillning och kaffe framför brasan vi tänt på. Satt och njöt och pratade om allt och inget. En underbar tid var det med mycket goda vänner. 

I morse när jag som vanligt satt med paddan vid frukostbordet läsandes nyheterna såg jag en artikel om Valborgs firande tänkte jag på de stunderna jag skriver om här. 

Tänkte jag måste ringa B och höra vad han minns. 

Kommer du ihåg brasorna? behövde inte säga mer blev en nostalgi tripp på telefonen i nästan en timme.  Precis det du nämner sa B är de starkaste minnet från de åren.

Framför allt när vi sitter i 20 minusgrader och grillar korv.

Samma här sa jag det sitter så fast i minnet så hur dement jag än blir kommer det minnet finnas kvar det är jag säker på. 

Säker på vadå??