söndag 22 december 2013

Vänder

Nu äntligen vänder det! Mörkret kommer att få ge vika för ljuset. Här gick solen upp 08,15 idag och går ner 17,46 ikväll. Det visade sig tydligt när Ulla och jag Skypade igår strax före 16,00, det var svart utanför hennes fönster då här sken solen som sagt ett par timmar till. 
Skype är bra, det vill säga om man har en säker och stabil uppkoppling. Vilket vi tyvärr inte kan säga här på campingen. Men det hackar på, igår pratade vi jättelänge utan avbrott. Beror också på vilken tid på dygnet det är. Tidig kväll ska nästan alla in och dela på Wifin då kan det bli problem.
Senare på kvällen plingade det till i mailboxen. Det var Anita som undrade över vad för Skypeadress jag har. Hon fick den och inte många minuter senare hade jag både Anita och Åke i bild från deras lägenhet de hyrt i Torreveja. Deras husbil måste in på reparation i Alicante. Men tur ska man ha de hittade en mycket fin lägenhet att hyra så länge. Det är så uppfriskande för humöret att prata med dessa två. Det är sällan långt mellan skratten när vi talas vid eller ses. Så även igår, Anita skrattar halvt ihjäl sig åt Åke. Han har varit hos en tandläkare här och fått en ny brygga i underkäken och nu kan han inte prata. Det nya är väl inte exakt som det gamla så nu får han lära sig prata på nytt. Vilket får Anita att brista ut i skratt. Jag hör när han talar med mig på Skypen och hur Anita brister ut i skratt. Det är verkligen inget elakt skratt, nej det ligger mycket kärlek i det. Själv skrattar jag inte så mycket åt Åke, nej mer åt Anitas härliga skratt. Det är beroende framkallande skratt man vill höra mer sånt.
Saknar dom verkligen, framför allt saknar jag de långluncher vi hade med dom Ulla och jag. Receptet var enkelt lite snacks och ostbågar, kex och nån god ost ett antal vinflaskor, inget krångligt.
Började vi redan vid tolvslaget kunde vi avsluta lunchen redan vid nitton tiden. Ja det va tider det.
Men nu fick jag en idé, man måste kunna ha långluncher över Skype!! Dom korkar upp sin vinpava och jag min. Fördelen med det är att Åke kan inte sätta i sig alla chips själv, får ha mina för mig själv.
Tyvärr kan det inte bli detsamma när inte Ulla är med och förgyller stämningen. Vi får nog spara det tills hon kommer tillbaka hit igen.
Nu är det dags för promenaden, det är en fin dag molnfritt och sol svaga vindar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar