En sån där dag

Ibland undrar jag vad jag hade ur sängen att göra, idag är en sån dag.

Även om man lever väldigt billigt här så går det åt några euro ibland. Har inte varit vid bankomaten sen Ulla for. Snart månadsskifte hyra/el och nytt wifi skall betalas, gasol går det också åt. Kanske man skulle ta ut lite kontanter, jag går ju ändå förbi på min promenad. När jag kommer dit är det fler många fler som kommit på samma tanke. Står inte i den kön tänkte jag, samma bank har ett kontor vid torget, inte så långt dit. Där är en automat utanför på en liten bakgata, men de har en foajé innanför dörrarna, det känns tryggare. Där står två uttags automater, den vänstra var ledig. Tar fram vårt gemensamma kort Ulla och jag har. Stoppar in Visakortet där det ska vara, väntar en stund så kommer texten välkommen Tony Sjöstrand på svenska. Knappar sen in de koder och uppgifter som behövs för få ut slanten i€. Allt går bra kortet kommer ut, pengarna likaså. Räknar pengarna stoppar ner dem och kortet i plånboken. Ser att flera står och väntar, lokalen börjar fyllas på med folk som har samma ärende. De får vänta jag har ett eget Visakort som jag skall befria från några €. Gör på samma sätt, stoppar in kortet i springan som är avsedd för detta ändamål. Det är det sista jag ser av det kortet.

Jaha vad gör jag nu, hur kan jag va så korkad jag gör detta på en lördag? Banken är stängd ingen människa skymtar i den mörklagda lokalen. Det finns några knappar att trycka på, texten på Spanska naturligtvis. Vi har lärt oss vilken knapp det är för avbryta det är. Trycker förtvivlat på den, inget händer.

Nu börjar det talas Spanska bakom ryggen på mig alla blir engagerade i mitt problem, kvinnor och män alla kommer fram och vill hjälpa till. Inget händer, någon pekar på ett telefon nummer man kan ringa. Slår ut med armarna och visar att jag inte har nån telefon på mig. Till slut efter mer än trettio minuter är det en äldre man som ringer det angivna numret. Spansk konversation börjar, efter en stund frågar dom var jag kom ifrån Sweden sa jag, jaha Switserland, mannen räckte över luren, en man började på stapplande engelska förklara att banken är stängd till måndag. Var vänlig kontakta din bank i Switserland rabblade han gång på gång. Jag gav upp, en rask promenad hem ringde Ulla i Fjärås och bad henne spärra kortet, vilket hon gjorde. Men sa Ulla du måste beställa ett nytt själv, och du måste ha din bankdosa till hands.

Ringde upp banken sa att det vore praktiskt med ett nytt kort, vilket kvinnan i luren höll med om. Problemet är att jag sitter i Spanien. Du kan få det hemsänt till din adress i Fjärås och din sambo tar kortet med sig när hon kommer ner. Problemet är att du måste kvittera det när du får det. Vad finns det för alternativ? Jo vi kan sända det till Spanien, och till campingen vi sänder det med bud. När budet kommer måste du kvittera försändelsen. Jaha vad menar du ska jag sitta dygnet runt i en veckas tid för att passa ett bud som vi inte har en susning om när han kommer? Ja du måste kvittera försändelsen.

Vänta ett tag sa hon och det blev tyst i luren, sju minuter senare kom hon konstigt nog tillbaka och meddelade att de kunde sända med ett meddelande till budet att ringa mig när han kommer.

Är det inte så att det där budet är en Spanjor? Jo det är väl troligt sa hon. Hur tror du jag skall kunna fatta vad en spanjor rabblar i mitt öra, förstår inte ett ord av vad han säger sa jag. Du får väl lära dig spanska tyckte företrädaren för min bank i Sverige!

Suck dags att byta bank.

Åke som blev rånad här ringde sin bank, (inte samma bank) hade inget besvär med att beställa nya kort. De sände bara iväg de nya till campingen med posten, lätt som en plätt.

Åke och Anita dök oförhappandes upp här vid lunchtid. Dom ruskar på huvudet och säger byt bank!

Tror aldrig jag får med Ulla på det, annars ligger tanken svindlande nära.

Några bilder från Santa pola

Vår plats

Skönt i solen 

På marknaden trivdes Ulla

Nya cykeln har anlänt

Vänder

Nu äntligen vänder det! Mörkret kommer att få ge vika för ljuset. Här gick solen upp 08,15 idag och går ner 17,46 ikväll. Det visade sig tydligt när Ulla och jag Skypade igår strax före 16,00, det var svart utanför hennes fönster då här sken solen som sagt ett par timmar till. 

Skype är bra, det vill säga om man har en säker och stabil uppkoppling. Vilket vi tyvärr inte kan säga här på campingen. Men det hackar på, igår pratade vi jättelänge utan avbrott. Beror också på vilken tid på dygnet det är. Tidig kväll ska nästan alla in och dela på Wifin då kan det bli problem.

Senare på kvällen plingade det till i mailboxen. Det var Anita som undrade över vad för Skypeadress jag har. Hon fick den och inte många minuter senare hade jag både Anita och Åke i bild från deras lägenhet de hyrt i Torreveja. Deras husbil måste in på reparation i Alicante. Men tur ska man ha de hittade en mycket fin lägenhet att hyra så länge. Det är så uppfriskande för humöret att prata med dessa två. Det är sällan långt mellan skratten när vi talas vid eller ses. Så även igår, Anita skrattar halvt ihjäl sig åt Åke. Han har varit hos en tandläkare här och fått en ny brygga i underkäken och nu kan han inte prata. Det nya är väl inte exakt som det gamla så nu får han lära sig prata på nytt. Vilket får Anita att brista ut i skratt. Jag hör när han talar med mig på Skypen och hur Anita brister ut i skratt. Det är verkligen inget elakt skratt, nej det ligger mycket kärlek i det. Själv skrattar jag inte så mycket åt Åke, nej mer åt Anitas härliga skratt. Det är beroende framkallande skratt man vill höra mer sånt.

Saknar dom verkligen, framför allt saknar jag de långluncher vi hade med dom Ulla och jag. Receptet var enkelt lite snacks och ostbågar, kex och nån god ost ett antal vinflaskor, inget krångligt.

Började vi redan vid tolvslaget kunde vi avsluta lunchen redan vid nitton tiden. Ja det va tider det.

Men nu fick jag en idé, man måste kunna ha långluncher över Skype!! Dom korkar upp sin vinpava och jag min. Fördelen med det är att Åke kan inte sätta i sig alla chips själv, får ha mina för mig själv.

Tyvärr kan det inte bli detsamma när inte Ulla är med och förgyller stämningen. Vi får nog spara det tills hon kommer tillbaka hit igen.

Nu är det dags för promenaden, det är en fin dag molnfritt och sol svaga vindar.

Ovanligt

Att det regnar här hör inte till vanligheterna precis. Regnar det är det ofta på natten. Kollade på YR.no igår och såg att det skulle bli någon regnskur idag. Så ingen brådska ur sängen, skönt att dra sig en stund. Det är torsdag idag även här, det innebär veckans cykelrunda 2,4 mil med avslutning på restaurangen vid hamnen. Vi cyklar varje torsdag vid tjänlig väderlek! Jaha vad är tjänlig väderlek då?  Drog ner rullgardinen ( här drar vi ner den, inte upp som i de flesta fall). Konstaterade att det regnat inatt. Mulet risk för mer regn, kan knappast bli tal om cykling när det ser så mörkt ut på himlen trodde jag. Men fem i elva kackade det på fönstret ska du med skrek Björn. Jaja men vänta då så jag får klä mig för vädret. Regnjacka var obligatoriskt i cykelkorgen. Nåväl vi kom iväg bara sex stycken idag som mest har vi varit tjugo. Några har flugit hem andra tyckte säkert vädret var för osäkert. 

Vi kom runt vår slinga och fick vår mat. Ja maten är ett särskilt kapitel för sig. 

De har en inplastad meny med några rätter. Nummer ett på menyn är kyckling. Det är en rätt som jag bara äter när Ulla lagar till den. Tänker alltid på Philip med bilverkstan som åt en dåligt tillagad kyckling och dog ett halvår senare. Nummer två på menyn är nånting som påminner om en Microkotlett . Det vill säga den köttbiten är lika stor som gulan på ägget. Men en stor portion sallad inleder och ett glas öl ingår i det facila priset av 4,95€ . Så varför ska man klaga? Jag klarar den biffen en gång i veckan utan att få skörbjugg hoppas jag. Sedan när sista droppen öl runnit ner i strupen fortsatte vi genom stan och hem till campingen. Märkligt nog så började åter regnet skvala ner en halvtimme efter hemkomsten, och det regnar fortfarande. Men det är bra med en riktig rotblöta, det dammar inte är förskräckligt torrt här. Dessutom spolar regnet rent på solcellerna på taket på bilen. Det tackar vi särskilt för. Men på lördag skiner solen igen säger prognosen.

Det blir bra då är det marknad igen med fräscha grönsaker och frukt till överkomliga priser. Apelsinerna börjar vara riktigt bra nu, så saftiga mums. 

Chockade.

Mina grannar här Åke och Egon blev mäkta, chockade när dom drog upp gardinen i morse.

Jag hade lovat Ulla att köra lakan och handdukar i tvättmaskinen här på campingen före jul.

Problemet är att det går inte att tidsbeställa maskinen. Så först till kvarn, är det som gäller. Går tvättmaskinen när man kommer dit ställer man sin tvättkorg bredvid. Frampå förmiddagen kan det stå en lång rad med korgar. Så imorse vaknade jag vid noll sex och tänkte att nä nu jäklar ska jag vara först att köra en maskin. Så ut med lakan handdukar, ja all smutstvätt som går att köra i en maskin utan att få nya spännande kulörer på textilerna. Trettioen minut skulle det ta tills det var klart. Fint hinner gå och sätta mig på brusfåtöljen borsta tanden, och duscha under tiden. Stämde rätt bra, ut med tvätten hem och häng upp på strecket. Det var då Åke och Egon sade när de råkade se ut att de skulle inte tagit den där sista. Vad såg de i mörkret jo en granne som med den lilla ficklampan mellan tänderna försökte få fast klädnyporna ordentligt. Det var en chansning, man vet inte vad för väder man bjuds på innan solen går upp. Hade tur idag, ingen dagg på bordet, ingen imma på fönstren. Har alltså en torr dag att vänta idag. Stämde exakt för redan vid fjortontiden kunde jag påbörja det mödosamma jobbet med att bädda med rena lakan. Skall vi nån gång ha en annan husbil ska det ta mej tusan va en med drottningbädd som man kan gå runt och bädda. När tvätten var hängd var det dags att byta gasolflaska, denna gång räckte den sju dygn. Sen stod långpromenaden på tur. En lite jobbig dag idag. Åke hämtar Anita med husbilen vid flyget och kör sen till Lägenheten i Torrevieja de hyrt. Så vi gav varandra en bamsekram när han for. Vi har haft det mycket trevligt tillsammans här. Ganska lika i mycket. När jag sen ska resa mig efter middagen jag lagat för att diska råkar jag se ut genom vindrutan hur en bekant husbil stannar framför vår. Vem då? Jo Åke och Anita förståss. De kom från flyget och Anita ville morsa på oss, så de svängde in en kort stund. De fick se att de hade inte lämnat sin plats många minuter innan en ny Svensk anlände och övertog platsen. Det kommer nyanlända bilar varje dag. Sent på säsongen kan jag tycka, det är inte bikiniväder att ligga vid poolen och pressa för tillfället. Klart det är en väldig skillnad mot hemma naturligtvis. Ingen snö och halka, såg på termometern att det var tjugo grader ute idag på dan fast det varit molnigt. Men i morgon har de lovat sol och varmt.

Det tackar vi för.

Eländes eländes eländes

Jag har ju lovat Ulla att hålla efter och dammsuga samt våttorka, glöm inte toaletten. Nä nä det ska jag komma ihåg. Nu var det några dar sedan det dammsögs. Åke och jag har mest suttit i vår bil, lite mera plats för fullvuxna män, om man säger så, typ. Dricker man något gott blir det konstigt nog smulor på golvet chips och salta nötter  å sånt.

I alla fall jag har ju lovat så fram med vår lilla smidiga 12v dammsugare. Längst bak vid sängarna lät jag montera ett uttag för12V. Det är lång sladd på maskinen, men räcker inte ända fram till framstolarna. 

Så då får man byta uttag och sätta i cigarettuttaget på instrumentbrädan. Så får vi alltid göra och det har alltid funkat.  Dock inte idag! Poff sa det och blev svart??? Vad hände? Katastrof om jag inte kan hitta felet. Bilradion, backkameran, Garmin. Ingenting funkade. Helv..es F-n. Fram med Mercedes instruktionsbok, bläddra fram till säkringar. Där läser man se kopplingsschema  ligger i handskfacket. Jo morsning, det kanske det gjorde -07 när den var ny bilen. Kunde läsa mig till var säkringarna satt. De satt på två ställen, dels på sidan av förarstolen och ett fack till vid vänster fot vid golvet. Omöjligt att se om nån av 50 säkringar var trasig. Rusade i väg till Sören som har en Merca också men mycket nyare. Han slog i sin bok och konstaterade att i hans bil satt säkringen på plats 13! Hem igen och kröp med ficklampan och såg att plats 13 fanns i bägge boxarna men ingen säkring i nån av dem. Sitter det ingen där kan den heller inte gått sönder, ansåg raketforskaren Tony. Vad göra då? Jo Günter han kan det mesta om saker och ting. Jodå sa Günter vi går väl och mäter upp det sa han och plockade på sig instrument att mäta med. Günter kröp både länge och väl och mätte. Hittade inget fel.

Nu är det så att från cigg uttaget har jag en bit sladd upp på instrumentbrädan, där ligger en dosa som rymmer alla mina sladdar till backkameran Garmin och IPaden, alltså tre uttag så alla kan vara i bruk samtidigt. Nu gjorde jag inte som vanligt satte dammsugarsladden i cigg uttaget utan i ett ledigt hål på den som låg på instrumentbrädan. Vid det här laget hade jag nog fullt utvecklad hjärn infarkt. Totalt handlingsförlamad. Jag som i min yrkesroll betraktade mig som problemlösare vid svåra transporter.

Det vore en fördel om mina instrument funkade på hemvägen om inte annat. Günter och jag grubblade förtvivlat. I mitt huvud snurrade det, var hittar jag en Mercedes verkstad i Spanien där jag kan göra mig förstådd? I och för sig kunde jag väl bara peka på det strömlösa uttaget kanske. 

Folk i vår närhet såg att något var på gång och kom nyfiket och tittade, för inte säga glodde. 

Jag ringde mercedes i Kungsbacka för att få tips på vilken säkring det var. Ingen där närvarande kunde ge besked. Paniken växte, ringde Forsbergs där vi köpt bilen. Dom verkar tagit ledigt för julfirande. Är väl i alla fall ingen idiot som köper husbil tio dar före jul tycks dom tänka..

Så av en slump mätte Günter själva cigg uttaget, och kors i jösse namn där fanns ström!!

Jaha men då måste felet vara i sladden, själva kontakten gick att skruva isär och se där satt en glassäkring som var trasig! Nån sån säkring finns inte att köpa här det visste en som letat i alla affärer här. Då kom jag ihåg att vi har en skarvsladd som vi lagt undan för det var glappkontakt i den. Kanske det sitter en säkring i den tänkte jag och skruvade isär den. Nähä det var ingen säkring i den modellen av skarvsladd. Men jag upptäckte att en tråd släppt i lödningen. Har du lödkolv frågade jag Günter? Självklart sa han har inte alla det sa han. Nej fick jag erkänna det har jag inte. Då går vi hem till mej och löder sa Günter. Sagt och gjort, och nu har lugnet och friden sänkt sig över den Sjöstrandska Frankian igen. Allt fungerar i alla fall för stunden. Det där med dammsugning det får vi nog stå över tror jag. Kanske räcker det med öppna korsdrag. I alla fall tills Ulla kommer, då är det nog tveksamt.

Det har varit en sån påfrestande dag så jag tror jag får ta ett glas Grants hälsosamma droppar och sova middag. 

Släng dig i väggen

Uppmaningen gäller Mamma Scan och hennes köttbullar! Sitter här och slötittar på Moreus när det bankar på dörren. In kommer Åke med ett rågat fat med nystekta köttbullar. Varav jag fick smaka på två. Visserligen har han sagt att det är hans grej att steka köttbullar, inte kunde jag tro att de var så goda.

Men idag har vi haft en tipspromenad. Inger och Jerry, vilka annars? Hade lagt ner mycket jobb med frågor och dessutom gått runt på campingen och satt upp frågorna på Svenska husbilar. För vi skulle veta var vi skulle finna frågorna var de satta på tomtnummrerna  som stod på kupongen. På så sätt,fick vi gå runt campingen och se var många Svenska bilar stod, genialt. Efter fullbordad promenad bjöd jag Åke på en öl i den härliga solvärmen i har idag. När vi sitter och slappar och njuter i värmen kommer skåningen Egon som står mitt emot mig med en flaska rödvin och en solstol. Men din Ulla frågade jag? Det vimlar av Ullor här. Nej hon tål inte rödvin hennes kran ser ut som ett stoppljus, så hon får sitta i vår bil kungjorde Egon. När vi sitter där och mår rätt gott kommer Jerry och lämnar över tredje priset i tipspromenaden till Åke. En flaska rödvin så klart, vi är ju i Spanien. Jerry som är stelopererad i ryggen en operation som gick helt snett så han går som Lindeman som knäppte ihop västen med gylfen!

Åker omkring här på en trehjulig elmoped. Det var med den han kom till oss med vinet tillsammans med hustrun Inger.

Åke sa jag du kan inte ta med dig flaskan hem till Anita, hon kommer förresten inte förrän på tisdag från Landvetter. Näe sa Åke hämta en korkskruv. Så var vi plötsligt två till runt bordet. När det bara var slut kvar i buteljen gick Inger och åkte Jerry. Jag spände blicken i Åke och frågade är inte du hungrig?

Jo sa Åke men mer pinknödig, då fixar vi det för det har jag varit de två senaste timmarna sa jag. Vad har du frågade jag Åke? Jag har några potäter att steka, korv, lök, bra jag har bacon korv ketchup tomater paprika ägg samt öl. Efter toa och handtvätt är bäst att tillägga tog jag fram min stora elwok panna. Med gemensamma krafter fixade vi en utsökt pytt i panna. Det blir en dag att minnas för i morgon försvinner Åke härifrån Bahia. 

Husbilen skall lämnas på reparation, Anita kommer med flyg och de har hittat en jättefin lägenhet i Torrevieja de har hyrt till i slutet av april. Tusan vad jag kommer att sakna dom. Trösten är att Ulla kommer troligtvis i slutet av febr. Men tills dess är det lång tid. Som tur är finns det många trevliga Svenskar här så det går ingen nöd på mig. 

Positivt är också att det är inte så kyliga nätter senaste tiden, och varma dagar i solen igen.

Vi får hoppas det håller i sig, snöskottning verkar avlägset här faktiskt.

Nöjd

Ibland kan jag bli förbaskad på mig själv, men oftast är det Ulla som är förbaskad på mig. Jo förbaskad för jag är så lat och bekväm och inte tar mig för. Som det här med gråvattnet jag sprungit med hink och tömt varje dag. Nu äntligen har jag det ordnat som det skulle vart från början av vår vistelse här. Gardena koppling på vattenslangen som går direkt in i tanken, fylla vatten? Lätt som en plätt. Gå till stolpen med kranen vrid på och tanken blir fylld. Gråvattnet? Rinner i den slangen jag fixade till igår, kranen från husbilen kan stå öppen hela tiden, Häpp!! Som hemma. Snacka om att vara nöjd alltså.

Torsdag i dag, cykelturen på 24Km avklarat i fint väder varmt och soligt svag vind, kan knappast bli bättre. Är väldigt nöjd med min elcykel faktiskt, det går inte att bara sitta och inte trampa, då tar batteriet slut lite fortare. Nej man ska trampa hela tiden så räcker strömmen längre. Men man behöver inte trampa hårt, nej bara så man trampar precis under det elen driver, inte så man känner motstånd i pedalerna. Så lite motion får man allt genom att röra på benen hela tiden. Sedan avslutningen på strandrestaurangen med sallad, varmrätt och ett glas öl för 4,95€ . Sen får man pusta ut med en god bok på IPadden med en kopp kaffe i vilstolen utanför Frankian. Kan man ha det bättre, jo men då får man leta. 

Alla har tydligen inte kommit, har hjälpt en Svensk backa in på plats på en ledig tomt nära oss. 

Annars är det mesta samtalsämnet vilka som reser hem över helgerna och när dom kommer tillbaka. Det verkar som de flesta stannar, en del gör som vi kvinnan reser hem gubben blir kvar. 

Nej nu tror jag jag skall gå över till min lekkamrat Åke. Anita och han och Urban deras hund flög hem över jul var meningen. Åke hade bara nån vecka före hemresan varit till en svensk tandläkarmottagning i Torrevieja och påbörjat en stor renovering av en brygga i munnen, skulle komma tillbaka efter nyår och få den behandling som skulle i Sverige blivit dubbelt så dyr som här. Men väl hemma i Göteborg igen behövdes det akut hjälp. Med påföljd att en kväll i mörkret när vi kom från stan säger en röst. Å inget Gevalia har du fast du får oväntat besök, så snopen jag blev. Där stod Åke. Vi brukar skoja med att jag knackar på deras bil och när Anita öppnar bockar jag och frågar om Åke får komma ut och leka!

Det brukar han få, om vi lovar att inte hitta på något bus! 

Idag känner jag medlidande med honom, de har ställt till det i munnen på honom så han får äta soppa idag. Just nu tror jag bedövningen börjar släppa så vi kanske kan förlänga den med innehållet i en flaska Grants som vi inte satte i oss hela i stället för Gevalia. Skål ta mej fan!

Etthundra år!

Om min mamma levt idag hade hon fyllt etthundra år idag. Det är allmän flaggdag i Sverige på hennes födelsedag trots hon varit död i många år nu. Finns faktiskt människor som hävdar att det är nån krutgubbe dom hyllar. Men sånt skitsnack går jag inte på. 

Mamma var en sällsamt klok människa, var väl därför det inte blev nått över till mig! 

När hon efter lång och trogen tjänst skulle få en guldklocka från Länsstyrelsen valde hon en i herrmodell. Varför undrade jag. Jo jag har väl inte så många år kvar, du är ju enda barnet så då kan du få användning av klockan tyckte hon. 

När jag satt vid hennes sjukbädd på slutet av hennes levnad sa hon. Jag vill spridas i minneslunden.

Du skall inte behöva gå till en gravsten, du har så mycket annat att stå i så det besväret vill jag spara dig. Nej du vet att farsan och jag alltid tog en grogg vid Helgmåls ringningen varje vecka. Så i stället för att stå vid en grav tycker jag du ska ta dig en liten grogg vid den tidpunkten och så höjer du glaset mot himlen och säger skål på dig morsan, och ta gärna med farsan också i den skålen.

Så igår kväll höjde jag mitt glas mot den Spanska himmelen och sa skål på dig morsan på din hundra års dag.  

Språkförbistring

Det här med att göra sig förstådd i Spanien är en utmaning.vår campingruta har både en vattenkran och en brunn för det så kallade gråvattnet, alltså det från diskho och dusch/handfat. Vår bil har en fast monterad slangrulle som man drar ut och kopplar på vattenkranen så fylls färskvatten tanken. Efter 150 liter är det fullt och det rinner ut i ett skvallerrör. Det har funkat klockrent.

Bägge dessa saker sitter längst bak på tomten och i ena hörnet så vi kan dela på bägge funktionerna. Grannen och vi.

Frankia har även en smart lösning för detta med gråvattnet, en flexibel slang kopplad från gråvatten tanken. Dock inte så flexibel att den räcker till avloppshålet. Har därför haft som rutin att tömma den tanken varje morgon. 

Får då ställa en hink under slangen och på så sett tömma från hinken, brukar bli tre hinkar om dan c:a trettio liter. Det tråkiga är om grannen kommer ut för att sätta sig med frukost och jag samtidigt slabbar  med avloppet. Många som stått här förr om åren har naturligtvis ordnat med rör eller slang och behöver därför ej bry sig.

Idag på min långpromenad upptäckte jag en affär som sålde och monterade kök och badrum, de måste kunna hjälpa mig tänkte jag. Men så var det de här med språket, ytterst få Spanjorer talar eller förstår något annat språk så vad gör man. 

Jo jag gick hem tog min IPad och tog några foton på hur det såg ut och vad jag behövde. Gjorde också en enkel ritning där alla mått var angivna. Traskade ner till affären visade fotona och ritningen.

Si si ut på lagret, där fanns hårda pvc rör och flexibla slangar. Problemet var att jag behövde några förminskningar av dimensionerna för att få ihop det hela. Sorry men järnaffären har nog. En snabb titt på klockan sa mig att jag fick nog sätta maxfart på skorna om jag skulle hinna in före siestan. Sagt och gjort anfådd kom jag instörtande i järnaffären. Bakom disken en kille vi handlat med flera gånger tidigare, men som bara talar spanska. Men nu var jag förberedd  halade upp padden visade fotona och  han tog med mig bakom där han hade slangar låg. Vi fann en som kunde passa om det fanns någon form av övergång till Frankians slang. Men se på tusan trollade han inte fram det också. 8€ fattiggare lufsade jag glad i hågen mot campingen. Flera av våra närmaste grannar dök som av ett trollslag upp, nyfikna på vad jag hade för mig. Ingen av dem har ordnat den här saken så spänningen var stor. Jo men visst det passade visserligen glappade det i en skarv, bara en millimeter för stor, men med silvertejp fick jag det tätt och när jag öppnade kranen från bilen rann det så fint ner i brunnen.

Vet inte om det är ett stort steg för mänskligheten men för mig var det just det.

Kommer att tänka på svensken som gick hem med en spanjorska, vad gjorde du det för sa kompisen du förstår ju inte spanska! Du kunde ju inte prata med henne, kan väl inte varit kul. Du skulle bara veta vad kul man kan ha med en tjej utan att prata fick han till svar. Annars kan man ta IPaden till hjälp när språkförbistringen sätter in.

Ny rutiner

Tidigare i okt och nov när solen gick upp tidigare om morgnarna var rutinen att jag gick från sängen till toan/duschen. Det var ett måste att gå tidigare då annars hann städerskorna före. Hann de först stängde de av anläggningen  till de var färdiga. De kunde börja mellan sju och halv åtta. Det är så att det finns ingen värme alls så man sitter inte längre än nödvändigt på brusfåtöljen. Duschen har en egen dörr, i andra änden av duschrummet är ett jättestort fönster men utan glas, så vindarna har fritt spelrum där. Sitter ett par små infravärme skärmar högt uppe i taket, som inte förgyller tillvaron för oss yrvakna frusna själar. Nu när nätterna är kalla är det lätt att hålla sig för skratt när man går dit i svarta natten.

Därför har jag lagt om mina vanor nu när jag har blivit ensam. Ligger lite längre efter uppvaknandet, drar upp rullgardinen för att kolla vädret, solen kommer inte över horisonten före fem över åtta just idag.  Går upp gör frukost varannan dag gröt varannan dag yoghurt med russin aprikoser och sylt om det är gröt, kaffe med en bit panrisch (vete tusan hur det stavas) för att använda Svenska ordet en halv meter långfranska, okey. Diska  snygga till i sängkläderna och sedan gå till Toa/duschen. Inga städerskor att stångas med solen har tagit bort den värsta kylan. Val av kläder beroende på vad för väder man kan förvänta sig för dagen. Tömma gråvattnet som det heter från diskbänk och tvätthandfatet. En brunn finns för ändamålet bakom bilen, sedan tömma toatanken. Den tar man i handen och går till avsedd tömningsplats. Vi använder den bara till kiss, det andra går vi till toa och gör, trevligast så. Bilens toa används bara vid behov på natten. Så det är inte speciellt betungande plikter jag har. 

Har gått några dar och glott snett på smutstvättspåsen, och när jag var klar med morgonens bestyr gick jag upp till campingens bar, där betalar man allt och kan köpa polletter till tvättmaskinerna finns flera,stycken på området. Tog min påse och hade tur att den maskinen jag ville ha var strax ledig.

Ulla har gått igenom vad jag kan blanda för kläder,utan katastrof. Minns när vi just hade träffats och hon med stigande förvåning insåg att alla mina kläder hade en nyans av grått. Nu hade jag inför hennes hemresa fått ordentliga instruktioner, men ändå var det lite pirrigt när jag så småningom hängde tvätten på tork. Men det tycks som det blir med beröm godkänt. Allt såg ut som innan faktiskt.

Sedan var det dags för långpromenaden efter stranden, det är marknad idag köpte paprika och tomater, ska vara nyttigt har jag hört när jag ändå passerade. Undrar om det är för vi närmar oss julen för så mycket folk har jag inte sett tidigare på marknaden. Ficktjuvarnas paradis, men mej lurar dom inte har ett,stadigt tag om pungen. Lagom trött vid hemkomsten satte jag mig i solstolen och njöt av den värmande solen, somnade förståss vaknade långt senare när jag hamnat i skuggan. Tänk att sitta i shorts och t-tröja i dec när Sverige är förlamat av snö och stormar. Ja det finns nog dom som har det sämre. 

Nähä det börjar så smått dra ihop sig till mat, undrar om jag skulle ta och festa till med en pizza som jag värmer i ugnen. Efter som det är lördag drämma till med en burk öl till pizzan. Är det fest så är det.

Får väl göra som när jag hade åkeriet, när jag hade firmafest ställde jag en spegel på bordet mitt emot mig och sa skål på dig åkarjävel. Hade ingen anställd att skåla med, då heller.

Cykeltur

Igår var det onsdag och då är det boule tävling, det är kul avkoppling. Skicklig eller ej här är det turen och slumpen som avgör. Vet ej hur en förstklassig bana ska se ut, troligtvis inte som de vi har på campingen. Spansk sand med inslag av grus i olika storlekar. Så man vet aldrig i kastögonblicket om klotet går dit man siktat eller om det ändrar riktning på någon sten, nåja det är lika för alla och gott humör präglar tillställningen. Men man skänker inte bort en poäng, råder minsta tvekan vem som är närmast "lillen" åker måttbandet fram. Orkar aldrig lägga mig i den problematiken, tar det med en klackspark, en stunds gemenskap i goda vänners lag.

Torsdagar är om vädret är gynnsamt en cykeltur på 24Km förbi Gran Alicant. Där ligger Lidl som vi saknar här i Santa Pola. Har inte varit med tidigare men nu tyckte jag det var dags. Startar Kl 11.00 från campingen. Idag var vi 16 stycken tror jag. Med eller utan elcyklar. Lade mig lite diskret i kön så här första gången och ovan vid elcykeln dessutom. Jag ville gärna vara med och hitta den vägen som är bitvis bilfri. Vi har ofta sagt oss Ulla och jag att det vore bra att kunna åka till Lidl de har en del varor som vi tycker är bra. 

Så vad passade bättre än att hänga på klungan när vi idag har sommartemperatur igen molnfritt och svaga vindar helt perfekt. De gjorde några stopp med jämna mellanrum då vattenflaskorna kom fram. När vi stoppade vid Lidl frågades om någon ville handla? Femton minuters paus, de som inte skulle satt och tog igen sig i solen. Plötsligt kom jag på nu är jag här och kom inte på något jag behövde inhandla. Tog en runda genom affären men kom ut tomhänt! Färden gick vidare genom Gran Alicant. Mycket nyproduktion av villor tjusiga sådana, det började luta utför och vi gled ner mot havet. Det var en asfalterad väg som gick alldeles invid stranden. Kvinnan som åkte bakom mig frågade är inte det där en båt? Långt ut vid horisonten skymtade en båt, ser ut att vara ett krigsfartyg tyckte jag och spanade mot horisonten, plötsligt skrek hon bakom mig till med hög röst. Kom lite oförberett för mig så jag vinglade till när jag såg framåt igen. Såg du ormen skrek hon, näe sa jag. Herre gud om du inte vinglat till när jag ropade hade du kört över den. Hennes karl som var i bakhjulet på henne och mig påstod den var mer än en meter lång. Jaja det gick ju vägen ingen orm till lunch och ingen vurpa.

När vi så småningom kom in via stranden finns en ute restaurang vid stranden, där stoppar  vi upp för lunch. En god lunch med salladstallrik varmrätt och ett glas cervesa (öl) allt för det överkomliga priset av 4,95€ . Kan man ha det bättre i solskenet med Medelhavet 15 meter ifrån oss? Mätta och belåtna cyklade vi hem genom stan.

I morgon är det nån helgdag med stängda affärer, men Ulla har sett till att frysen är full så vem bryr sig.

Hotellet

Vi har bott på denna camping nu i två månader. Toa och duschbyggnaderna, de är flera här på campingen hade vi inget att klaga på förrän det kyliga vädret gjorde entré. Om jag säger man sitter inte där längre än nödvändigt där. Ingen uppvärmning där inte. Ej heller i duschen. Men man vänjer sig. Det går bra rent och snyggt är det också, det städas varje morgon. Men chocken kom när vi öppnade toadörren på hotellet. Mjuk belysning varmt och gott, en fantastisk duscharmatur vilken sände vattenstrålar så mjuka att man bara ville stå kvar där. Mycket små flaskor med allt man kan behöva i ett badrum, fast man ej visste om att man behövde det. Nu vet vi det. 

Jag vill påstå att våra frukostar i Frankian är näringsriktiga och mycket goda. Vi varvar gröt med yoghurt och müssli varannan dag, kaffe och baugette med pålägg. Men när vi kom in i hotellets frukostmatsal baxnade man verkligen. Jösses vad där fanns att välja på, att jag orkade stappla mig ut därifrån efter rena frossandet från min sida är ett under. Insåg att nu behövdes motion i stor mängd för att uppväga kaloriintaget. Vi hade inte bara utsikt från rummet över Medelhavet, nej åt land kunde man se en borg, belägen väldigt högt upp på en klippa.Castillo Santa Barbara heter den.

Det fanns en utvändig trappa med så många trappsteg att jag inte kan räkna så långt. Dock hade jag hört att det fanns en hiss. Så vår jakt på hiss började. Konstigt nog fann jag ingången till hissen, en mycket lång gång in i berget säkert bortåt en kilometer lång. Där i slutet fanns hissen med maskinist och allt. Pensionärer gick gratis på dessa sevärdheter, tackar, tackar. Det var verkligen värt ett besök på denna borg. Måste ha varit helt ointagligt på den tiden det begav sig, utsikten var hissnande. 

Efter kutat kring i alla skrymslen och vrår var det dags för nästa måste!

Uppifrån borgen såg vi en kyrka och en katedral, försökte memorera hur vi skulle gå för komma till dom. Ulla är av den uppfattningen att man har ej sett staden om man inte varit inne i en kyrka därstädes. Vi gick och gick och till slut fann vi båda, dessvärre var bägge låsta! Man skulle kunna tolka det som Ulla reser hem utan sett staden. Trots vi nött skosulorna i dagarna två.

Ullas flyg går Kl: 08,00 vilket innebär att vi fick vakna 05,00. Frukostmatsalen var ej öppen så dags, man fick hämta en kasse med frukost i receptionen vilket jag gjorde. Lämnade hotellet strax efter Kl:06,10. En taxi körde oss till flygplatsen, tror chauffören trodde han var mitt upp i Spaniens Grand prix! Kom nog fram på ny rekordtid, puh vi kom ju fram i alla fall. När Ulla checkat in och gått genom metallbågen var hon försvunnen för mig. Vad gör jag  nu då tar en taxi tillbaka till campingen, njäe det ska gå en buss om två och en halv timme. Kan gott sitta här och iakttaga folk medan jag väntar. Tiden sniglade sig fram, såg att Ulla hade embarkerat, alltså ingen försening. Ställde mig i god tid vid busshållplatsen och väntade. Bussen skulle avgå fem över nio, tio över började jag tappa tålamodet ska inte bussjäkeln komma? Ska jag behöva ta en taxi likt förbaskat? Bussen kostar 2,40€ taxi minst 20€ den mellanskillnaden räcker till mat ganska länge för mig. Så frusen och ilsken, det blåste kallt i morse var jag på väg att leta på en taxi, men se då där kom ju bussen. Kan nästan kalla den för taxi var den enda passageraren. Man glömmer så lätt bort att Spansk tid är 10-15 min efter utsatt tid.

Är i alla fall tillbaka i Frankian och försöker inrätta mig i ungkarlslivets mödor och besvär. Finns nog många som tvivlar på att en så kopiöst lat och bortskämd människa ska klara upp detta med mat, tvätt och städning ja inte vet jag, spännande blir det. 

Alicante

Alicante har vi faktiskt inte varit i tidigare. Så vad passar bättre än att göra ett besök i samband  med Ullas hemresa. Vi fick skjuts av Günter en glad Värmlänning från Storfors som tillhör veteranerna på campingen. Han bor i husvagn som står uppställd här året om, det är många som har det så här. När hösten kommer tar han sin bil och åker från Storfors till Bahia där han stannar till maj innan han återvänder hem. Günter har kört oss till ett hotell vi bokat på nätet. Det ligger på en udde eller pir, Volvo ocean race startar vanligtvis utanför vårt hotellfönster. Finns till och med ett Volvo ocean museum här på piren. Vi anlände mitt på dan och fick vårt rum omedelbart. Så vi begav oss ut på ett litet strövtåg på stan. Denna stadsdel vid hamnen och beachen är väldigt vacker med breda boulevarder med stora palmer och mosaikbelagda trottoarer. Efter ha regnat hela natten har solen kommit fram på dan, men en mycket kall och stark vind förtog mycket av vår utflykt. Vad som slår en är alla dessa krogar, i dessa kvarter närmast hamnen finns inga affärer bara restauranger vägg i vägg. Faktiskt rätt ödsliga så här års, men man kan förstå hur det är på högsäsong här. De måste dra in massor av klöver på högsäsongen för att överleva vintern.

På "vår gata" på campingen snett emot oss står ett äldre par från Wales, också med husvagn, de hade talat om att resa hem en sväng över jul. Igår tog mannen en cykeltur med sin elcykel, oturligt nog körde han omkull och bröt lårbenshalsen. Ligger på sjukhuset men kan inte opereras förrän om tre dagar då han äter Varan. Det är ett blodförtunnande medel som om en blödning uppstår är det mycket svårt att få stopp på det har det sagts mig. En husvagn eller husbil är nog inte det optimala boendet för en sådan patient. Hustrun kan i alla fall köra deras lilla personbil såg vi i morse när hon for iväg, antagligen till sjukhuset. Den lilla bilen kan man nog omöjligen klämma in en nyopererad lårbenshals i. Gissar på ambulansflyg hem till Wales. Man får vara glad för varje dag man klarar sig undan sjukdom och olyckor.

Hoppas bara de är försäkrade ordentligt, den Holländare vars husvagn brann upp lär inte haft försäkring, han hade sålt allt hemma för att bo året runt i sin gamla husvagn, han kan hålla sig för skratt.