Själv har jag problem med spriten, finner ingen glädje med att känna mig berusad nu för tiden.
Problem med yrseln kan man få utan alkoholintag har jag smärtsamt erfarit. Revbenen har börjat plåga mig allt mindre för var dag som går.
Var på kalas på långfredagen, god mat, rött vin och Wiskey därefter för att skölja bort den sura vinsmaken. Inte vet jag om andedräkten blev bättre av det? Men myggfritt var det.
Näe andra tider var det för femtio år sen. Dåtidens kalas inleddes med att kapsylen på helflaskan skulle vridas vridas av och kastas, för den var inte aktuell att sätta tillbaka igen. Cigarettröken låg tät som Lützendimman över soffbordet med alla glas och ostbågar och jordnötter. Senare på kvällen när dimman även försämrade omdömet blev det dans på vingliga ben. Helst smäktande låtar så det var legitimt att dansa tryckare. Hände väl att det trycktes lite hårdare med vissa delar för att tillkännagöra man var en riktig karl. Vad är det Lena Nyman sjunger, Vad har du i fickan Jan? Är det en banan? Eller en levande svan? Så småningom tog festen slut, det som återstod var disk och fulla askkoppar! Framåt förmiddagen framtvingade man ögonlocken att höjas någon millimeter för att raskt stängas igen det starka ljuset tillsammans med gigantisk kör med kopparslagare inne i huvudet hade man gärna sluppit. Aldrig mer rosslade det ur halsen, vilket sorgligt nog var glömt nästa fest.
Mycket tjo och tjim och glada skratt var det, morgonen därpå var det lätt att hålla sig för skratt.
I dag tar påsken slut, och vi har inte lagat någon traditionell påskmat. Men Ulla hade en påse färskpotatis och en sillburk som blivit över sen jul. Så det var läge för att låta sillstjärtarna sköljas ned med några snapsar innan innerfileérna kom på bordet med starköl till det.
Jösses! Kollade i skåpet, fortfarande två flak öl 48 burkar kvar sedan hemresan från Italien i höstas!
Bäst före datum på burkarna går ut i höst!
Snacka om att inte tycka om alkoholhaltiga drycker! Jag ärvde en liter Renat efter mamma, hon dog på åttiotalet, jag har den fortfarande i spritskåpet oöppnad!!
Ärligt talat är jag nöjd med att mata fåglarna, skulle man partaja idag som på den gamla goda tiden och klämma på damerna under dansen riskerar man isoleringscell på Kumlafängelset för ofredande.
Vad är det jag brukar säga : det var inte bättre förr, men sämre nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar