Har till och från haft problem med en rofylld tand längst bak i överkäken på vänster sida. Lite konstigt är det, en rofylld tand är "död". Ska alltså inte kännas av. Före jul blev det plötsligt akut värk när jag tuggade med den. Tandläkaren Catarina (C) konstaterade att fyllningen i tanden börjat lossna. Borra ur och gör ny rotfyllning var rådet. Röntgen sa att en inflammation fanns i anknytning till tanden, den inflammationen får du leva med. VA? Går det inte med antibiotika att bota den. Nej den är inkapslad där, går ej. Nähä. Okej vi gör ny rotfyllning då, sagt och gjort, gick på C:a 4500kr. Jaha, bra så långt. Men i fredags hade jag en våldsam värk i käken, en promenad till C, jag sa till henne dra ut elendet den har varit mest till besvär, så ut med den. Har en sida till i truten med bra bett att tugga maten med. Ja men idag kan jag inte, du får komma på måndag sa C. Helgen kom och jag hade fruktansvärd värk.
Ja menar vad är en barnafödsel jämfört med en riktig tandvärk? Ja menar att jämföra smärta, va?
Vad jag minns gjorde det inte ont när jag såg dagens ljus, morsan hävdar något annat vill jag minnas. Förmodligen har hon rätt jag vägde ju 5,4kg och 55cm lång! Fick namnet Stor-Klas direkt av barnmorskan, redan då gapade och gallskrek jag värst på Flens BB. Finns de som påstår att det inte blivit något bättre med åren.
På fredagen hade C plötsligt skrivit ut ett recept på en penicillinkur två bamsestora tabletter tre gånger om dan.
Måndag morgon traskar jag iväg till Vårdcentralen och tandläkare C, som genast satte in en spruta bedövning, efter några minuters väntan på att bedövningen ska verka skred C till verket och vad då med? Inte stora tången, nej något spetsigt som liknade en syl eller pryl. När hon för ett ögonblick gjorde någon sekunds uppehåll frågade jag om tången var passerad till något museéum? Nej men jag måste in med instrumentet och vicka och bända för att lossa tanden! Milda makter tänkte jag när hon bände och bökade bland rötterna, här kommer det inte bli ett snyggt hål där tanden suttit, nä liknar förmodligen en nyplöjd åker. Efter ytterligare bökande och bändande tog hon äntligen fram tången. Va bra nu är det väl bara att ta ett bra tag om tanden och dra. Ånej nu började ett vickande hit och dit med tången innan hon kunde dra ut den.
Jag förstår om tanden gjorde motstånd, den trivdes väl med att tugga på all god mat Ulla bjuder på.
Men nu var den borta och jag kommer inte sakna den. Fick ett recept på starka smärtstillande tabletter jag misstänker det kommer att behövas. På Apoteket sa de att det var brustabletter att lösas upp med vatten! Vatten! Det sista C sa var ingen vätska eller mat på några timmar nu!! Ja men va f-n hur ska jag få i mig pulvret utan lösa det i vatten. En lång och något upprört diskuterande vidtog, ja från min sida inte helt begripligt då jag hade en stor kompress som skulle dämpa blödningen i min mun. Efter mycket prat gick de med på ge mig det i tablettform. Traskade hemåt igen 750kr fattigare. Vad håller jag på med?? Ena veckan rotfyllning för 4500kr några dagar senare drar man ut samma tand för 750kr + medicin är detta klokt??!
Det blev nog lite mycket med allt medicinerande, jag var själv hemma Ulla hade stuckit med bussen och en väninna till K-backa och bio.
Hade stoppat i mig ett par värktabletter och fann att penicillinet låg uppe i köket, tog mig uppför trappen till vår köksö där tabletterna låg, klämde ut två stycken och började gå mot diskbänken och vattenkranen. Nu hade det förflutit så pass många timmar att bara några droppar vatten att skölja ner dem med vore bra.
När jag då rundar vår köks ö och har två steg till diskbänken blir jag på en sek enormt illa mående och rummet börjar snurra runt framför mig och allt blir svart.
Nästa jag minns är att jag ligger med nacken och huvudet mot väggen och elementet på rygg. Vänster axel mot köksöns lådor under min högra arm är vår lilla tvåstegspall som Ulla måste ha att stå på för att nå de översta köksskåpen. Jag förstår att det skarpa hörnet på pallen och mina revben träffade varandra vid det omilda fallet. Kan säga att pallen klarade sig utan synliga skador! Betydligt värre med mina revben. Har råkat ut för revbensbrott för många år sedan så jag är smärtsamt medveten om hur det känns. Förra gången hände det i Tranås när en mobilkran tappade ett par stockar från hög höjd som träffade mig olyckligt. Blev ambulans till sjukhus och röntgen, sådana skador görs inget åt de skall självläka. Den gången tog det nästan tre månader innan jag kunde sätta mig bakom ratten i lastbilen igen.
Detta är dålig timing, idag kom flyttfirman med 70 flyttkartonger, det är meningen att vi skall så smått ska börja packa sånt vi inte behöver sista tiden i Fjärås så det inte som oftast blir stressigt på slutet med packningen.
Så att bära och stapla flyttkartonger känns inte aktuellt närmaste tiden, men än dröjer det innan flytten går.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar