En seglare går iland

Fick ett mail idag från mina vänner Rolf Bjelke och Deborah Shapiro.

De skriver att de nu sålt sin segelbåt som varit deras enda hem de senaste trettio åren. 

Vi hälsade på dem i deras mysiga hus i Mönsterås förra året när vi passerade där med husbilen.

De nämde då att de mönstrat av och gått iland för gott och att de hade för avsikt att sälja sin älskade båt Northen Light. Det är ju inte vilken båt som helst, är ju byggd för segling på de stora haven så antalet spekulanter är något begränsade. Men nu har den fått nya ägare som avser segla jorden runt.

Rolf och Deborah är inga tonåringar precis ett hårt liv ombord med stormar, orkaner och isberg. Samt frivilligt infrusna i Antarktis ett år! 

De har nu startat sin nya karriär som livsnjutare i Mönsterås med en annan vy från sitt hus än stormiga havsvågor. Nu gäller gröna ängar med kohagar, blommor och träd när de ser ut från sin altan.

Rolf lärde jag känna redan på 70 talet när han var Kungl Hovjuvelerare och innehavare av en guldsmedsaffär i Örebro. 

Samtidigt byggde han på all fritid på den båt som fick namnet Northen Light. Skrovet av stål köpte han från Holland tror jag det var. Ställde upp det tomma skrovet på villatomten i Adolfsberg och tillverkade varenda träbit i inredningen själv och monterade alla detaljer själv. Allt han byggde och tillverkade höll absolut högsta finish. 

När sedan båten sjösattes första gången var i Hjälmaren, nu började en hektisk period för Rolf med testseglingar för att se om båten uppförde sig som förväntat. Vid några av dessa tester hade jag nöjet att vara med, bland annat den första gången spinnaker seglingen skedde i månljus med svaga vindar utanför Fiskeboda i Hjälmaren.

Rolf och Deborah är de största och mest kända seglare Sverige haft, mest kända är de utanför vårt land, de är enormt stora i USA och har fått de finaste utmärkelser och priser man som seglare kan få.

De fantastiska bildspel, filmer och böcker de skapat genom åren saknar motstycke.

Rolfs och min bekantskap började genom att han och hans son Anders gastade åt min kollega Staffan på kappseglingarna på Hjälmaren. De behövde en gast till och där kom jag in i bilden. 

Kan tänka mig vilka känslor som for genom huvudet på dem när de såg båten segla iväg från Hällsö där den legat sedan de kom hem från sista jordenrunt seglingen med de nya ägarna.

Det är bara att önska dem lycka till med den nya karriären som livsnjutare och att de får göra det i många år till.