Det

börjar närma sig. Vadå? Jo temperaturen stiger dag för dag även om det är med små steg. Fortfarande minusgrader om nätterna, gör inte så mycket för då sover jag förhoppningsvis. Påställningen av husbilen börjar närma sig för denna säsongens irrfärder. Har beställt tid hos JR larm som skall installera ett nytt abonnemang till husbilens parabol. När vi övervintrade i Spanien hade vi SVT world som var enda sättet att se svensk tv där. Men det var bara en kanal som gick att se där. Nu provar vi Canal digital i stället, får då flera kanaler att välja bland. Samtidigt skall jag få Carthagon tvättad på en driv in tvätt i samma kvarter i Lindome som JR ligger i. Var upp på en stege och såg hur taket på bilen såg ut. Inte en vacker syn precis. Inte bara Carthagon som övervintrar i logen, tydligt är att fåglar funnit en bostad där. Av blafforna på taket att döma är det inte våra minsta fåglar heller. Solpanelen på taket bör rengöras ordentligt om den ska ge oss kräm i batterierna. Senare på kvällen samma dag åker jag själv till företaget där vi köpte bilen i Örkelljunga för garantiåtagande som de skall åtgärda. Tar två dagar för dem att fixa, inte för det är några stora fel vi upptäckt. Nej de har en verkstadsdel för det som har med Fiat delen och en annan avdelning för själva husdelen av bilen. Vilket innebär att de bägge verstadsdelarna ska få logistiken att stämma, nu spelar det mig ingen roll jag får bo och sova i vår bil den natten. När jag sedan rullar hemåt igen skall allt vara klart för årets resor. 

Ett par husbilsträffar är vi inbokade på, husbilsklubbens årsmöte (HBK) som i år hålls i Norrköping med c:a fyrahundra bilar. Vi var med förra året också då det hölls på bananpiren i Göteborg. 

Midsommar har vi också en HBK aktivitet vi anmält oss till, en träff med 25 husbilar vid en fäbod i trakterna av Rättvik. 

Meningen var att fortsätta norrut och åka Vildmarksvägen via Gäddede om snön har smällt undan.

I brevlådan låg igår senaste numret av tidningen Motor som vi får på grund av vårt medlemskap i Motormännen. Tidningen är fylld av olika restips till Medelhavet, olika alternativa resvägar. Både till Italien och Kroatien. Framförallt det senare har känts lockande, så nu börjar tankarna snurra i skallen. Ska vi spara Vildmarksvägen till nästa år och lägga krutet och pengarna på något av Medelhavsländerna en gång till? 

Vad vi lärt oss av vår Spanienresa senast är att alla ekonomiska kalkyler spricker ganska snabbt.

Alla nätter på ställplatser eller campingar samt bränsle tar hårt på reskassan. För inte tala om motorvägsavgifter. Från nästa årsskifte skall även Tyskland ta avgift på Autoban.

Har man gott om tid kan man knappa in i navigatorn (IGO) undvik betalvägar! Då blir det en resa på mindre vägar genom byar och småstäder. Vilket är att föredra om man vill uppleva något annat än bara motorväg. 

Vi undvek betalvägar genom Frankrike på nedresan när vi skulle till minnesplatserna för D-Day.

Det tog hårt på tålamodet ska jag säga för på ungefär var hundrade meter var det en rondell att ta sig igenom. Blev väldigt jobbigt om man frågar mig. Man hann aldrig få i högsta växeln innan det var dags att röra om i växellådan igen, vi har ej automatlåda tyvärr. En fördel fanns det med detta man hann aldrig somna bakom ratten. Frankian vi hade då var hög och mjuk i fjädringen vilket kunde vara skönt, men med den nackdelen att den lutade över kraftigt i kurvor om man inte körde mycket sakta igenom rondeller. Vår Carthagon är mer som en GoCart ligger som ett strykjärn i kurvor, även om den då blir lite stötigare föredrar jag denna här.

Varför övernattar man då på dyra campingar frågar man sig?

Varför fricampar man inte då? Alltså bara kör av på någon rastplats eller bensinstation efter vägen.

Trots vi har dubbla lås på dörrarna känns det inte tryggt att stå så. Läser varje vecka om folk som inte vaknat när någon har trots lås tagit sig in i bilen och tagit pass och pengar och kreditkort, IPad och kameror. Ingen önskvärd start på semestern precis. Man sover bättre om man lagt ut 15€ på en camping, är trots det ingen garanti mot kriminella som har svårt att skilja på ditt och mitt.

Vi får ta till det gamla knepet göm värdesakerna i madrasserna, även om man då sover knöligt.

Är säker på att vi kommer hem med livet i behåll. Kunde vi bila tvärs över hela USA utan minsta problem med banditer och tornados är detta lugnt.

Kom att tänka på de två poliser som fick det tunga uppdraget att meddela en kvinna om att hennes man krockat och avlidit. Den äldre och erfarna polisen tyckte hans unga och oerfarna kollega kunde få framföra budskapet.

De knackade på och när en kvinna öppnade dörren frågade polisen. Är detta änkan Pettersson??

Nej sa kvinnan. Ska vi slå vad sa polisen!

Men hu då! Nu får jag ta en promenad i det vackra vårvädret och försöka klura ut vad jag ska skriva om  i nästa inlägg. Men det blir nån annan dag.

Jo det här kortet. Det sitter en kopia vid varje dörr på Carthagon, undrar vilken tjuv som inte tänker sig för innan de bryter upp vår dörr.