Väntar på matgäster om en stund, fördriver tiden med att se med ena ögat på VM i damishockey.
Tittar en extra gång på fjärrkontrollen om jag råkat trycka på slow motion knappen, nähä inte det!
Har man som jag ända sedan tidigt i höstas sett svenska elitserien för herrar på tv med match nästan varannan dag undrar man är detta samma sport? Något som känns tryggare med damerna är att här lär det inte finnas risk för hjärnskakning, kroppskontakt mellan skönheterna är obefintligt.
Obligatoriskt är det med ett heltäckande galler för ansiktet, vilket gubbarna också borde tvingas ha.
Herrar med ett leende utan framtänder är ingen inbjudande syn precis.
Vad man kan se genom gallret har damerna inte odlat slutspels skägg heller. Bra tycker jag, fast egentligen bryr jag mig inte så mycket över just det. Kommer troligtvis inte få deltaga i nått kram o pusskalas med dessa damer.
Man har fått lära sig att på senare år är det så att skall Sverige få medaljer i någon sport så får man lita till damerna, svenska män är bildlikt och bokstavligt under isen.
Så lycka till tjejer, håller på er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar