I fädrens spår

står det på portalen vid Vasaloppsmålet. Efter målgång drar vi vidare mot nya kulturella snedsprång.

Mycket kultur har det varit på denna resa, inte min grej om man säger så.

Men vad gör man inte för att glädja Ulla, hon påstår att denna resa varit vår bästa hittills. Måste erkänna att jag också haft behållning av allt vi sett och upplevt, 

Trots att omställningen från stor till liten och trång Malin trivs vi alldeles förträffligt, Malin är mycket trevlig att köra, inga problem att ha vänsterhanden i gipspaket. 

Gipspaket ja, på torsdagen var det tre veckor sedan jag gipsades, då är det fritt fram att ta bort klumphanden. Med hjälp av Ulla och en sax klippte vi bort det.

Måste säga jag blev chockad av hur svårt det var att röra och böja på fingrarna, samt att svullnaden inte går ner. Inser att detta kommer att bli hårt jobb att få fingrarna att fungera som tidigare.

Efter Mora och Zorn kan man följa våra spår förbi Filipstad till Kristinehamn, där finns en fin ställplats vid hamnen där vi slog stopp för dagen. 

I morse siktade vi in oss på Karlstad och Sandgrund för att se konstnären Lars Nerins utställning. Höll på att gå åt pipsvängen om man säger så. Näst intill helt omöjligt att finna en parkeringsplats för Malin. Till slut när vi mist tron på att få se konstverken fann vi en lucka där jag kunde knö in bilen, dessutom ganska nära Sandgrund.  Den kåken väcker minnen, det var en gång en berömd dansrestaurang där jag slagit en sula i parketten och klämt på en del kramgoa damer vid ett repmöte i lumpen.

Nåväl nu var det vernissage med verk av den i ropet så populära Lars Lerin, 80 spänn fattigare kom man in och kunde beskåda alla konstverk på väggarna.

Behållningen var Junior!  En Brasiliansk herre som är gift med Lars!! De har en son också, vet i fan hur det gått till? 

En riktig pajas, kom plötsligt in i lokalen utklädd som en påfågel med stora fjädrar!!

Sprang runt och lät folk ta kort på sig själv. Inte såg han ut som de påfåglar man kunde se i Stadsparken i Örebro när jag var barn. 

Den här utställningen var i mina ögon inte vad jag väntat mig, så omskriven som den är. Kanske därför man inte uppskattar den till fullo.

Nåväl nu står vi i Mariestad på en mycket bra ställplats för natten, en promenad runt centrala stan har vi hunnit med, mycket gammal fin bebyggelse. En trevlig dag till att lägga till handlingarna. 

Gästhamnen i Lus asken (Kristinehamn)