Ja vad

ska jag skriva om idag. Händer inte så mycket. Igår tog min promenad för första gången sedan mitt blödande skoskav. Meningen var att inte gå hela rundan för säkerhets skull, det kändes så bra i foten så jag gick hela varvet. Vilket jag snabbt fick ångra, vi har plötsligt fått ovanligt kallt här och några millimerter pudersnö som gör att man inte ser isfläckar under snön. Tror inte dansarna på operabaletten klarar sådana avancerade piruetter  som jag fick lov att utföra när bara fötterna for undan under mig. Förstår inte hur men på något mirakulöst vis slog jag inte omkull. Var nere i spagat en gång, hade jag varit kvinna hade det stämplats en nolla i isen, nu blev det ett utropstecken i stället.

Solen lyser från molnfri himmel idag, men 15° minus avskräcker mig från nya akrobatiska promenader idag. Brutna handleder eller lårbensbrott är inte att leka med i min ålder så jag fegar ur tills sandning eller saltning gjort det säkrare för en man som snubblar ibland även utan isfläckar under snön.

Både Ulla och jag är fortfarande rörliga fast stelare i kroppen, men åtminstone i mitt fall är det så att blir jag liggande raklång är det inte bara att hoppa upp igen, näe det krävs lite planering och mycket stånkande för att på lättaste sätt komma på fötter igen. 

Det händer att jag funderar hur länge vi kan bo kvar här i vårt lilla hus, vi trivs mycket bra här.

Ulla älskar att jobba i trädgården, vilket man inte kan säga om mig. Trädgården är inte stor, större delen av gräsmattan sköter "Robban"  rabatter och buskar en del ger oss krusbär och vinbär. En häck på var sida om huset skall klippas. Vi odlade potatis som var fantastiskt god och någon tomatplanta drev Ulla upp, tyvärr var vi i Kroatien när de var mogna. Om snön skulle vräka ner har jag endast 15 kvm gång att skotta, ända fram till pensioneringen har jag haft problem med min rygg. Vet inte hur många tusentals kronor jag betalat olika kotknackare, naprapater, massörer genom alla år. Men som sagt efter avslutat jobbet har det ej varit problem med ryggen. Försöker undvika gräva med spade om jag kan, vid snöskottning  får jag ta det försiktigt så går det bra hittills nu kommer det inte så stora mängder verkar det som, vilket känns skönt. En vinter med ett några centimeter tjockt snölager och några minusgrader på termometern känns lagom för min del. 

Men tankarna kommer hur länge orkar vi bo här med hus i två våningar och trädgård? 

Kanske läge att om ett eller två år spana in en lägenhet och flytta en sista gång innan flytten till minneslunden!  Den som lever får se.