Är inte förvånad

om det är sant att Venedig sakta sjunker ner i havet för jösses vad folk det är där.

Trängseln är enorm, gäller hålla koll på sina kameror mobiler och smycken, ficktjuvarnas paradis. Vi klarade oss lyckligtvis undan med allt i behåll.

Alla tycker inte om trängseln, tar gondolen istället.

Vi tvekade i morse, ska vi ta cyklarna eller bussen? Bussen sa hon som bestämmer, då blir det så.

Vi fick gå 1,5 Km till hållplatsen, och där vänta en halvtimme, och se då kom bussen som släppte av oss vid färjeläget för vidarebefordran med båt till Markusplatsen i Venedig. En båtfärdpå en halvtimme till. Vädret är idag molnigt men varmt, bra dag för sightseeing. Men jösses vad turister det är, närmast oframkomligt att ta sig fram. När vi vandrat runt och började vara trötta i ben och fötter drog vi oss in på en bakgata och letade på en pizzeria som såg trevlig ut åt vi var sin pizza med öl och fick nya krafter för mera strövtåg.

Kul att fått se Venedig det var inte inlagt i vår reseplanering. Fantastiska byggnader och så otroligt gamla, inte alla i så gott skick kanske. En del historiska byggnader som ursprungligen varit vita är kolsvarta av luftföroreningar. 

Full av beundran för alla skeppare på alla dessa småfärjor som kilar kors och tvärs in och ut ur hamnen. För en oinvigd liknar det rena kalabaliken, ungefär lika kaotiskt som att köra bil runt triumfbågen i Paris!

Funderade starkt på om jag skulle söka jobb som fönsterputsare på kåken till vänster, många fönster är det! Börjar jag med fönstret längst till vänster kanske jag kommit till andra änden på kåken till min 80 årsdag. Påeftermiddagen drog vi oss mot färjeläget för transport av våra trötta kroppar, efter vi klivit av bussen var det sega meter att vandra innan vi kunde slå oss ner i våra solstolar med en kopp kaffe.

Trötta men nöjda med denna dag, få se vad morgondagen har att erbjuda, nya idéer dyker upp hela tiden.