Poliser

Läste om en trafikpolis som var trött på folk som klagade på hans jobb som trafikpolis.

När han var ute på trafikkontroll av  fordon eller nykterhetsprov fick han alltför ofta frågan, vad f-n gör du här? Jaga mördare och knarklangare i stället så gör du någon nytta för den lön du får!

Tar han en enda drogpåverkad förare under trafikkontrollerna, eller en trafikfarligt fordon kan han ha sparat kanske flera oskyldiga trafikanters liv. 

Trodde aldrig jag skulle säga att jag saknar trafikpoliser i trafiken idag, men det gör jag.

En annan polis skrev om hur tungt jobbet var när de två poliserna i sin bil körde in på villainfarten och med tunga steg gick mot villadörren och någon såg genom fönstret deras väg och förstod att de kom för att meddela att en anhörig aldrig mer kom hem. Hur tungt det var att vara budbäraren.

Saknar poliser efter vägarna var det.

Minns hur det kunde vara bakom ratten på 24 meter bil och släp och man mötte en lastbil som signalerade med ljuset och precis innan vi möttes visade ett V tecken med fingrarna. Det betydde att snart åker du in i en poliskontroll, eller radarkontroll på hastigheten. Det sistnämnda var enkelt kolla hastighetsmätaren. Värre var det med de flygande besiktningarna de gjorde. Då kollades körkort, bilskatt, att besiktningen var gjord inget körförbud. Gick runt och kollade att alla ljuspunkter lös. Dessutom kunde hetsiga ordväxlingar uppstå om lasten var godkänt förankrad eller inte. Färdskrivaren kollades så man inte kört för fort eller för många timmar.

Ett långtradarekipage aldrig så välskött kan en petig polis hitta anmärkningar på, eller på lastens förankring. Hade snutdjävulen fått ett uttag av kärringen sin på morgonen innan han gick till jobbet kunde man ligga risigt till.

Kan så här många år efter erkänna att det fanns anledning att svettas inför risken att fastna i en flygande besiktning. 

Idag blir jag glad varje gång jag ser en polis, tyvärr ser man inte till dem så ofta. Verkar vara ett utdöende släkte. 

Här utanför stan går Europavägen förbi och man kan ibland se i tidningen hur de haft större kontroller av fordon, varje gång har efterlysta gripits, trafikfarliga fordon fått körförbud, förare drog eller spritpåverkade, fordon med smuggelgods av olika slag. Så hurra för alla poliser!!

Under alla mina år i trafiken hörde jag aldrig någon chaufför körde berusad, knark visste man inte vad det var för något.

Var på vårdcentralen idag, råkade få fel på ena hörapparaten. Ringde och fick en tid hos teknikern som kan laga medan man väntar. Han tog den trasiga och gick till ett annat rum för att göra lagningen. Blev då sittande och hade utsikt mot fönstret, fanns inget att titta på, men plötsligt fick jag se blomkrukorna i fönstret. Sådana saker lägger jag sällan märke till men denna gång reagerade jag, var tvungen att ta ett kort. Äntligen hade jag funnit min överman att misshandla blommor! Stärker mitt självförtroende plötsligt har jag insett att någon är sämre än mig på att sköta om blommor.

Innan de blommor som varit i min vård fått denna vissna uppsyn brukar jag tala med dom, har hört att det ska man göra. Brukar säga åt dem för de ska rycka upp sig. Ser du soptunnan blomjävul!!

Har sällan blivit någon blomstrande uppryckning, så istället för fönstret har det tyvärr fått bli soptunnan.

Antar att teknikern är ungkarl.

Men

fy f.n vad korkad man är!

Förra veckan gjorde jag något jag undvikit senaste året. Av misstag råkade jag se mig utan kläder i badrumsspegeln, hajade till och undrade var tjockisen kom från som stod där i spegelbilden.

Har Ulla skaffat en älskare? Varför inte en med magrutor, hösäck finns det redan en i lägenheten.

Måste säga lite seg i kolan är jag allt, det tog lång tid innan jag fattade det var jag som stod och glodde dumt på mannen som får glömma det där med kortbrallor och bar överkropp i sommar.

Men det är aldrig försent att ge upp! Så jag beslöt mig för att vänta med det ett tag till.

När vi för många år sedan när vågen protesterade mot mina 100 kg gick med i en viktminskarklubb och blev av med 18 kg, det var jag nöjd med. Livet blev lättare att leva.

Men med åren har kilona smugit sig på igen, suck! 

Fick lär mig förra gången att det finns pulver i påsar som blandas ut med vatten, dessa påsar innehåller allt som behövs för ens välmående. Tre påsar dryck om dagen gör en snabb viktminskning, det såg jag med egna ögon. Flera med mycket kraftig övervikt körde den metoden, och minskade massor av kilon på kort tid.

Så nu har vi kört några dagar med tre drycker om 300 ml om dagen, resultatet är att 3 kilo på fyra dar! 

Vi ville belöna oss med varsin köttbit med mycket grönsaker och ingen sås och potatis!

Så långt var det väl okej men sedan blev det wåfflor med sylt och vispad grädde!!

Hur djäfvla korkad får man va?? Nu har jag naturligtvis sabbat alltsammans, SUCK!

Får citera den nyligen bortgångna Sven Erik M, Börja om från början,börja om på nytt! En av hans populära låtar.

Idag ringde det på min telefon, (heter det telefon fortfarande) om man säger så, bekräftar det då att man är jämnårig med dinosaurierna eller?

Det var min gode vän (Evert) IngvarEvertsson, han har suttit i entreprenadmaskiner i hela sittyrkesliv vilket gjort att våra vägar korsats ofta. Dessutom har vi haft sällskap med våra husbilar på långresor till Kroatien en gång Barcelona en annan resa. Kul att höra från Maggan och honom, är inte omöjligt att vi får sällskap av dem till Portugal till hösten. Det får vi ta ställning till senare, många faktorer att ta hänsyn till.

Ingvar å Maggan diskuterar vägval vid tidigare resa.

Men vad

händer? Först "Chucken" alltså Chuck Berry som avled häromdagen, å så idag Sven Erik Magnusson som somnat in idag.

Ja men får det va på detta viset? 

Chucken med Jonny be good!! Mer rock'n'roll än så finns inte! Växte upp med Chucken, Elvis å Bill Haley. Deras musik var ungdomsrevolt under mina tonår och formade min musiksmak.

Å så Sven Erik Magnusson, "Sven Ingvars" med hela svenska folket, en institution i svenskt musikliv. Med sin härliga värmländska dialekt gör han att hans låtar sitter som en smäck. Å nu är de båda borta! Får det va så? 

Ja menar två giganter inom musikbranchen som följt mig hela livet bara försvinner, jobbigt är bara förnamnet.

Känns i luften att våren snart är på gång, Ulla storrengör balkongen, jag plockar upp stolsdynor från källaren, lite påskblommor planteras på balkongen, nja det är nog lite vårkänslor på gång.

Eller som pojken sa, Nu flickor har vi vår i luften, var har ni er?

Har varit till hallen där Malin häckar idag, i höstas tömdes allt vatten som kunde frysa. Hade med mig 40 liter vatten och fyllde upp systemet, varmvattenberedaren, öppnade alla kranar vid diskbänken, handfatet på toan, samt toaspolningen även kranen till duschen för att fylla systemet och få ur all luft ur ledningarna. Allt har gått enligt planerna. Så det går steg för steg med iordningsställandet inför årets resor.

Idag har vi köpt nya bäddmadrasser till hemmet, de gamla liknade allt mer hängmattor, har varit med i många år nu, spännande och se om sömnen blir bättre i natt, kostade på mig en kudde oxå. 

Även om grisen tycker livet är grymt så tycker jag att när våren kommer blir livet grymt skönt att leva.

När jag agerar

står blixten stilla!

Nja det var väl att ta i. Det är inte ofta jag rör mig mer än nödvändigt, men idag spratt det till i gubben. 

Våren närmar sig snabbt nu, dags att börja tänka på Malin kantänka. 

Jag är mycket nöjd med det mesta, men det finns detaljer som har irriterat mej, gråvattnet, alltså det vatten från diskhon handfatet och duschen, allt detta samlas i en tank under bilen. Med en lång stång kan jag från långsidan av bilen öppna tanken och släppa ut alltsammans, och vad händer? jo allt rinner rakt ner på marken mitt under bilen! Så kan man inte ha det, säg att man hittat en underbar plats där man kanske vill stå en vecka eller mer. Då blir gråvattentanken full och måste tömmas. Ska man då tvingas åka till lämpligt tömningsställe? Rulla in markis stolar och bord matta och allt annat.

Nej ett rör skall med en 90graders krök monteras och mynna ut i kant med bilens långsida så man kan ställa en hink eller dyligt under och kan bära det till avsedd brunn.

Påpekade detta när vi beställde bilen, nej det skulle bli för dyrt, dessutom skulle det flyga sin kos när man körde över första bästa fartbula på vägbanan! Detta har givit mig sömnlösa nätter ibland.

Det finns en märkesverkstad för vår bil i stan, får snacka med dem, de kanske kan fixa det? 

Så på förmiddagen började jag med att åka till Malin och borra och skruva upp en brandsläckare bredvid köksbänken, varefter jag borrade och skruvade upp en brandvarnare mitt i bilen under taket. Kan vara bra om man vaknar om det tagit eld i bilen. Sedan dags att med måttbandet mäta vilka mått som gäller i det så kallade garaget, bilens stuvutrymme som man kommer åt via bakdörrarna.

Skrev för säkerhets skull upp måtten, sedan en tur till märkesverkstaden, tyvärr det kan vi ej hjälpa till med avloppet alltså, men prova med Campea en husbilsfirma. Men först in på Fynda ett varuhus som har det mesta att sälja, tvärs över gatan. Ju mycket plastbackar att välja på, fann ett par med rätta måtten plus en liten behändig skruvdragare till överkomligt pris. Campea ligger efter vägen till hallen där Malin står. Träffade en verkmästare som trodde att mina bekymmer fixar han på en timme! Så boka en tid för åtgärd. 3/5 kl: 14.00 är nu bokad, passar oss utmärkt vi har planerat sätta Malin i trafik då. 

Känner mig som en gammal Grizzlybjörn som vaknar i sitt ide efter en lång vintersömn.

Final!

så stod det på ett plakat utanför Stålboms konditori när jag var i slutändan på min promenad.

Med tanke på att det är mig det är synd om dessa dagar gick jag hem efter slantar för att ha något att trösta mig med. Varför är det synd om mig? Jo U har övergivit mig för ett par dar på spa och hotell i Örebro med sina "flickor", vid vilken ålder blir flickor kärringar? Nog säkrast att inte fråga.

Jaha och vad för final är det då?

Jo sista semle tisdagen, inget vår våg sörjer över precis. Två semlor i varm mjölk, mums fillibabba.

Jag behöver en lugn kväll efter gårdagens batalj i åttondelsfinalen mellan Djurgårn och Färjestad.

Det utspelade sig på den gamla ladan "Hovet" där ryms 8040 pers och när de sjunger om gamla Djurgården för full hals undrar man lyfter taket? Alla åskådarna så när på ett hundra tal sjunger utan uppehåll för att bära fram sitt lag. Kommentatorerna såg att motståndarna såg helt skräckslagna ut när de skrinnade in på isen under denna ljudbarriär Undrar hur många som gick hem med tinnitus i öronen. Hovet utsålt till sista plats. När sångerna ljuder som starkast är det som motståndarna har en stark motvind, rena väggen.

Finns inget lag i landet som har ett så otroligt starkt stöd från åskådarna, inte ens i närheten.

Det blir en helt avgörande match i morgon i Karlstad, oavsett hur det slutar har Djurgårn gjort en resa från botten av serietabellen till åttondelsfinal och 1-1 i matcher som gör att lagets slogan "Stockholms stolthet" fortfarande är användbart. Laget i mitt hjärta!

Grädden lägger sig som bomull kring hjärtat!

Snart dags för nästa frosserier, våfflor våffeldagen den 25/3 Yes!

Tjena

det är Gurra!

Så ljöd det när jag svarade i ifånen i går. Gurra är alltså Gunnar (G). Har ni något för er? Näe vi har sällan något för oss denna årstiden, dessutom snöade det marken var vit! Första gången sedan vi flyttade hit. Snö nu!! Vi vill inte ha snö vi vill ha vår nu.

Tänkte höra om ni vill åka med oss en sväng kan vi visa er runt F-bergs omgivningar? Ja tack det vill vi gärna svarade jag, hämtar er om tio minuter, OK.

Ingbritt (IB) hennes föräldrar köpte ett hus vid Skrea Strand när IB var liten, nu har den gått i arv till IB.

Med andra ord  är hon uppväxt här åtminstone på somrarna. Sedan IB och G gifte sig för 50 år sedan kan även G hitta här som i sin egen byxficka.

Så vi såg fram till att bli guidad runt, vi hittade ett gårdsslakteri där de säljer kött från egna slaktade djur. Eftersom alla i sällskapet utom jag begriper sig på när det är första klass på varorna så inhandlades div köttbitar och på min begäran en bit rökt fläsk. G körde sen vidare och de pekade ut olika ställen som kan vara bra på att hitta till. Färden gick vidare efter havet söder ut på en så kallad turistväg, alltså lite vackrare väg, kanske inte så mycket idag, men kan tänka mig en vacker sommardag. En bit framför oss åkte en ung tjej på en moped som plötsligt körde omkull på den glashala vägen. G stannade förståss och jag fick vara vägens riddare och hjälpa till att resa upp moppen och höra om hon slagit sig, om det kändes ok? Det gjorde det så vi körde vidare mot Slöinge norr om Halmstad och ett nytt gårdsslakteri, Gudmundsgården. Enligt IB är de hejare på att stoppa korv som smakar som korv ska smaka! Då man dreglat färdigt framför glasdisken på alla delikatesser kunde man gå en trappa upp och inta en lunch. Vi valde Wienersnitzel med stripes nedsköljda med kaffe och tårtbit. Ställa fyra sängar till vårt förfogande för en stunds vila på maten var tyvärr inte möjligt.

Mätta och belåtna med några trevliga timmar  tillsammans med våra nygamla vänner blev vi avsläppta utanför vårt hus.

En dag som inte var som alla andra.

Som sagt ombyte förnöjer som ha sa som pussade kärringen sin!

IB & G på Gudmundsgården.

Bästa tid?

På tv i går ställdes frågan, vilken tid i ditt liv är den bästa tiden?

Jag har svårt att släppa tankarna på den tiden jag fått återuppleva genom det tipset av I-B om att på nätet finna en hel serie med text och bilder, hundratals bilder med namnen på de avbildade. Där kunde jag återuppleva mina år som skinnknutte mellan sexton och tjugo årsåldern.

Vårt gäng var uppåt ett sextiotal knuttar och spättor som levde för att åka hoj och ha skoj.

Vi var unga hade jobb, sparat ihop pengar till en motorcykel, samtidigt hade från USA rock'n'roll med Bill Haley och Elvis börjat komma till oss, det var vår musik, kände oss lite som rebeller faktiskt.

Allmänheten var lite skraja för oss, tyckte nog inte vi var rumsrena där vi for fram i stora bullrande klungor med raka rör.

Så småningom tog allvaret över, flyttade till Sthlm och körde trådbuss och senare böt jag till att köra lastbil. Kunde inte va bättre än ungkarl med egen lägenhet på Södermalm. 

Pojke träffade flicka äktenskap och barn. En mycket bra tid i mitt liv.

Flyttade med familj till Öbro startade upp ett åkeri blev åkeriägare, fick lägenhet i nybyggda Oxhagen som senare blev ett kedjehus som blev en villa som ännu senare blev föräldrahemmet när de gått bort.

Jag kan inte minnas jag gick en enda dag till lastbilen och tyckte det var tråkigt, däremot var det med glädje jag gick till jobbet varje dag. Trots jag visste att en del dagar var jobbiga och att jag ibland inte kom hem varje kväll. Hade veckor där jag åkte på söndagkväll för att inte komma hem förän nästa lördag. Kunde få sova i bilens säng hela veckan, undrar hur jag luktade när jag kom hem?

Körtider var det på den tiden inte så noga med. Kunde bli bortemot tjugo timmar!! Bakom ratten innan man stupade i bingen, det vanliga var att efter fyra timmar med motorn avstängd vaknade man av att man frös. Då var det bara att ta ett nytt lika långt pass igen. 

Jag körde åt ett av landets största byggbolag, de gav mig en körning från Frövi till en ort nånstans i vårt avlånga land. När jag lossat där fick jag lasta på nytt i närheten och köra det lasset till en annan ort där de hade ett bygge. På så vis kunde det gå en vecka innan jag kom hem igen.

En gång var ett stort bygge klart i Jönköping och alla manskapsbodar skulle till ett nytt bygge på Slite på Gotland. Jag var på den tiden nästan ensam om att kunna lasta bodar utan hjälp av truck eller kran. 

Det tog tre veckor för mig att köra alla bodar dit. Var med på Gotlandsfärjan från Oskarshamn till Visby varje natt i tre veckor.

Snacka om att gå in i väggen! Jag är så funtad att ju mer jag hade att göra ju bättre mådde jag. Tackade aldrig nej till ett jobb körde dygnet runt för att göra alla kunder nöjda.

Hustrun fick ta ett alldeles för stort ansvar för barn och hem och så småningom sprack äktenskapet.

Bortsett från det sistnämnda var det en lika bra tid i mitt liv som knuttetiden.

Hade lyckan att träffa U som blev sambo med mig, vi tog beslutet att pensionera oss flytta till västkusten och här är vi kvar. Vi har haft ett bra liv tillsammans upplevt mycket. Seglat på många ställen. Grekland, Thailand, Schellerna och runt Sveriges kuster. Numera med olika husbilar i Sverige Finland Norge Kroatien Italien inte minst Spanien. Mycket trevliga resor har vi gjort, och fler hoppas vi det ska bli.

Sammanfattningsvis måste jag säga att min bästa tid i livet sträcker sig från 1941fram till idag

Även om bäst före datum sedan länge är förbrukad för min del!

Men det verkar som vi hänger med ett tag till, framförallt tack vare U som oförtröttligt pysslar om och skämmer bort mig.

Jag hyllar principen gör inte idag vad du kan skjuta upp till i morgon!

Nostalgi

i kubik skulle jag vilja säga!

Vi var hos Gunnar och Ingbritt ( G&I) häromdagen vid deras hus vid Skrea Strand på kaffe med semla.

Det du M-B när åt du en semla senast?

Igår bjöd vi den på lunch med fisksoppa, de hade lyckligtvis inte bråttom hem utan det blev några timmar med mycket skratt och minnen. Jag känner ju dem båda sedan 50 talet och umgåtts till och från genom åren, dock inte på denna sida millenieskiftet. Så glädjen att de är mycket här i Fbg är stor. 

I-B var "Spätta" alltså var en av alla vackra flickor som gärna ville åka på bönpallen när vi Skinnknuttar rastade våra stålhästar. I-B var en spätta i vårat gäng.

Igår frågade I-B om jag kollade på sajterna om skinnknuttarna? Va ä dä sa ja?

Det är en av knuttekompisarna som har lagt ner ett oerhört arbete på att dokumentera vårt liv i text och massor av bilder. Dessutom fått fram namnet på alla på bilderna!

Jag blev nyfiken och loggade in. Snacka om att bli snopen! Här står på pränt hela min knutteperiod och ser på bilder där jag finner mig själv på flera bilder! Milda makter! här är alla mina kompisar i text och bild. Plötsligt bara väller minnena fram som en flodvåg! Plötsligt är demensen långt borta.

Vi hade ju en egen knuttekåk som vi hyrde av greve Mörner strax innan Ringkarleby. Allt trevligt med fester i den kåken ska nog censureras till stor del. Men några år av mitt liv som jag inte skulle vilja vara utan. 

Stora Triumph och BSA Matchless goda för hastigheter på uppåt 180 km/Tim, och klädda i skinnpaj och vad hade vi på huvudet? Jo kepsar!! Eller vegamössor. Märkligt nog var det ingen jag kände som körde ihjäl sig, eller blev invalid. 

En gång när vi som vanligt körde i en stor klunga så såg jag i ögonvrån hur "Munken" körde upp jämsides med mig med Kjell på bönpallen, så slog han av på gasen lite och gled ner strax bakom mig för att sekunderna senare komma upp bredvid mig igen. Trodde inte mina ögon då Kjell satt vid styret och Munken på bönpallen!

Ett av deras enklare trick, byta förare i hundra blås! 

De hade tränat på att den som körde höll i styret med raka armar och lade sig platt med magen på tanken samtidigt som den bakre kröp över och tog styret medan den som först körde kröp bakåt. 

Något de gjorde mot bilister, körde upp jämsides med bilen och låg där tillräckligt länge så de bilen fick en ordentlig titt på knuttarna, den ena kanske gjorde någon grimas. Sen backa ner till döda vinkeln böt förare och körde upp jämsides igen. Jag kan lova de i bilen gapade som fågelholkar.

Själv vågade jag mig inte på så avancerade övningar. Hade redan i mycket unga år lärd mig den hårda vägen att skulle jag imponera på nån tjej slutade det oftast med katastrof.Suck! 

Det där knutteblodet, det flyter fortfarande i ådrorna tror jag. Åtminstående en gång vart tionde år har jag haft återfall och köpt en motorcykel. Senaste köpet var när vi bodde i Lysekil. Då blev det en bamse maskin, och med Ulla som spätta gled vi runt i Bohuslän och Dalsland med omnejd.

Härliga åkturer i vackra landskap, men inte kan det jämföras med Trettio bågar som färdas i klunga, den gemenskapen.

Har äntligen börjat inse att den tiden har försvunnit bakom mig. 

Min GazeBike elcykel är nog mer än tillräckligt snabb för att mina lockar skall fladdra för fartvinden!