söndag 28 februari 2016

Skita i brallan!

Nej det kan jag ej minnas att jag gjort någongång, men igår var det nära för både Ulla och mig.
Som vanligt på lördagseftermiddagen äter vi i rummet och inte som på vardagarna i köket. Placeringen vid bordet är att Ulla sitter med ansiktet mot fönstret, medan jag då har ryggen mot fönstret. Vi låter maten smaka under det att vi samtalar.
Plötsligt skriker Ulla, vad är detta vänd dig om och titta fort!!
När jag då vänder ansiktet mot fönstret får jag se ett stort tvåmotorigt jetplan på väg rakt emot oss. Min första tanke är det kommer att störta rakt in i vårt hus. Den flög så otroligt lågt, tyckte nästan jag såg rakt in i cockpit och piloterna.
Vi är vana att stora plan flyger över oss till och från Landvetters flygplats, men då flyger de på hög höjd. 
Detta stora plan flög så lågt att i bästa fall tar den bara med sig vårt taktegel, i värsta fall kommer han rakt in i vårt vardagsrum. Allt från att Ulla fick se den till den dånat över vårt tak gick på 30 sek uppskattningsvis, men kändes som en evighet. Vi skyndade oss att öppna dörren åt det håll den försvann och väntade på ett brak och en rökpelare när den slog i backen, men det kom aldrig som tur var.
I morse kunde vi läsa på nättidningarna att det kom sju stridsflygplan från Nato och USA och flög in över Halland. Sex F16 stridsflygplan tre på var sida om det stora fraktflygplanet som var byggd för att kunna släppa ut ett rör under buken där jaktplanen kunde docka till röret och på så sett slippa landa för tankning. Det var alltså det stora planet som höll på få oss göra i brallan. De var på väg till Norge för en stor Natoövning, och frågar man mig hade de flugit vilse! Norge ligger inte åt det väderstreck som de flög. Kanske de kör efter GPS Garmin, som fler än en gång lurat oss alldeles åt pipsvängen. Tryckt att veta att de troligtvis inte körde soppatorsk!
Planet har samma storlek som de plan vi flyger med på charterresor, andra utföranden kan frakta trupper eller material eller container, i detta fall en stor tank med flygbränsle.
Jag är för att Sverige ansluter till Nato, men då får de lova att inte skrämma skiten ur oss! 
Känns tryggare att sköta det i lugn och ro på vår toalett, eller hur?

fredag 26 februari 2016

Se bra ut?

Det är länge sedan jag brydde mig om ifall jag såg bra ut. Egentligen har jag väl aldrig sett bra ut. Jo jag vet,  har en spegel på väggen i badrummet som jag undviker att glo på. Är väl ett mirakel att några fruntimmer fastnat för mig, måste ha något mer än utseendet de fastnat för. Måste haft något annat som stod ut.
Se bra ut kan man göra på flera sätt, att gnida en mjuk trasa på glasögonen kan göra underverk.
Det är mindre än två år sedan Ulla och jag var till en optiker i Kungsbacka och gjorde en synundersökning som utmynnade i nya glasögon till oss båda. Själv var jag snart missnöjd med mina nya glasögon  som bara gled ner på näsan, var tillbaka och klagade, de försökte omforma skalmarna så de skulle sitta bättre. Inget hjälpte var tillbaka flera gånger och nya justeringar gjordes, inget hjälpte. Samtidigt var Ulla missnöjd med sina glasögon. 
För en tid sedan fick vi höra om en optiker strax utanför K-backa som fanns i en lada! Flera i vår närhet hade varit där och fått hjälp med nya glasögon och var mycket nöjda. Vi beställde tid för undersökning och fick veta att Ullas glas var för starka! Att min syn var oförändrad. Ulla behövde nya, jag inte. Det slutade med att vi bägge köpte nya. För min del kommer jag inte se bättre ut i dubbel bemärkelse. Men framförallt fann jag ett par bågar jag tror jag blir nöjd med, dessutom till mindre än halva priset mot vad vi gav förra gången på den stora optikerkedjan. 
Hur kan man plötsligt finna en optiker som säljer kvalitets glas för mindre än halva priset undrar man? Här kunde man se var vi handlat någonstans då de var själva om att sälja just de glasen. 
Dessutom visste den här optikern att hon som var föreståndare för affären tidigare varit affärsföreståndare för Jydsk en affär för kuddar och filtar med mera!
Vad kunde hon om glasögon?  Ingenting uppenbarligen! Inte undra på att hon misslyckades med att få mig bekväm med mina glasögon. Vad lär man sig av detta? Jo att om möjligt ta reda på i förväg om  den stora affärskedjan med fina butiker, vilken kompetens har personalen? Håller de rätt priser på sina produkter. Nu väntar vi på de nya glasögonen, få se om vi ser bättre ut i dubbel bemärkelse. 

tisdag 16 februari 2016

Lugnet

lägger sig åter över vår lilla stuga efter en jobbig period. Det mest glädjande är nog att John Blund inte övergivit mig. Nu sitter han som vanligt på min sängkant när jag lagt mig på kvällen! Inte nog med det han har skrämt iväg den där lilla med horn i pannan så den djävulen inte härjar runt i magen längre.
Det är gott om tid tills flyttbilen kommer, vi har ett spikat datum när de skall flytta vårt bohag. Man kan få hjälp med all packning av firman, fick ett preliminärt pris mellan tummen och pekfingret för packning flytt och uppackning. Vilket jag ansåg att vi skall kosta på oss. 
Att slå in varje glas, porslinskoppar/tallrikar och prydnadssaker i tidningspapper är ett stort och jobbigt med allt sådant vi har.
Tycker vi är så gamla så vi ska inte slita med det, när vi nu räknade på totalpriset fann vi att det är nog värt besväret att packa och packa upp själva, halva priset. 
Flyttfirman kör hit hopfällbara flyttkartonger till oss en dryg månad innan lasset går. Med så gott om tid kan vi packa utan stress.
Vi har bestämt oss för en stor genomgång av kläder, möbler och saker som vi inte använt på mer än ett år kommer vi troligtvis inte använda mer. Erikshjälpen är en organisation dit man kan skänka allt mellan himmel och jord. De säljer sedan det och pengarna går till olika hjälpbehov över hela världen. Det vi med kritiska ögon inser är för dåligt, slitet eller trasigt kör vi till tippen/återvinningen. Var till E-hjälpen igår med 5 överfulla kassar med böcker och en stor kasse med kläder, mest Ullas faktiskt.
Ulla tycker inte vi ska börja packa för tidigt, tycker det är jobbigt att leva omgiven av kartonger. Visst är det så, men jag vet att plötsligt har tiden rusat iväg och  det är knappt om tid och stressigt.
Så vi får nöja oss med att försöka minnas alla saker som ska sägas upp alla avtal, och vad som ska beställas på nya adressen. 
Medan Ulla var på gympa tog jag en sväng förbi tippen och fortsatte sedan till E-hjälpen med mera kläder och några mattor. 
Känns bra att ha något att göra om dagarna, latmasken gnäller naturligtvis det är smällar man får ta.


lördag 13 februari 2016

Tredje avsnittet

Ett par dagar efter visningen i F-berg ringde mäklaren (M) och undrade vad vi tyckte och om vi var intresserade?
Jo visst fanns det ett visst intresse medgav jag. Jag skall höra med de andra intressenterna också , jag hör av mig sa M.  Dagen efter ringde M och undrade om vi ville lägga ett bud? 
Vi hade då fått hjälp med att kolla upp var prisnivån på likvärdiga objekt i F-berg låg? Vad hade senaste årets lägenheter sålts för?  Vi insåg att detta utgångspriset låg i överkant av likvärdiga objekt.
Varför jag upplyste M att vi ville lägga ett lägre bud! 
Tror jag inte säljaren accepterar sa M, men jag skall höra efter jag återkommer. En stund senare ringer M och upplyser oss om att ingen prutning godtas, de anser att lägenheten är så mycket extra påkostad och väl värd sitt pris. Det var synd då avstår vi från köp svarade vi.
Strax började de där smådjävularna i magen springa runt igen, vad gjorde vi? Var vi inte dumma nu? En lägenhet som passar oss bättre och som har allt vad vi önskat oss som denna har kommer vi aldrig att hitta, och till halva priset jämfört med Varberg och Kungsbacka. Jaja vi får fortsätta leta.
Jag kan lugnt säga att jag haft bättre dagar och natt, försökte dölja det för Ulla.
När jag vaknade efter en delvis sömnlös natt och stapplade upp för trappan mötte mig Ulla och sa sätt dig, vi måste prata. 
Jag har legat och grubblat och jag vill att vi ringer och frågar om det är för sent, eller kan vi få köpa den? Vi är båda överens om att en bostad som passar oss bättre finner vi inte sa Ulla.
M hör av sig igen av någon anledning då tar Ulla luren och sa. Vi accepterar priset och köper lägenheten. Jag blev glad för jag var för köpet hela tiden, men Ulla måste få ha sista ordet i denna affär.
Ulla tyckte att det var alldeles för långt till barnen i K-backa till börja med, jag skrev att det tog 50 minuter till K-backa med Öresundstågen vilket jag missuppfattat det tar 30 min! 50 min tar det till Gbg. E6 mellan Malmö och Gbg passerar strax utanför F-berg och är motorväg. 7mil mellan F-berg och K-backa, ytterligare 4mil till Gbg. Vad jag sagt tidigare är fel.
9/2 en tisdag åkte vi till F-berg och på mäklarkontoret skrev vi kontrakt och nedkom med en bostadsrätt! Efteråt promenerade vi runt i centrum och kollade in vad det fanns för utbud av affärer och restauranger, kaffèer och hur det kändes. Tror inte vi kommer att sakna så mycket, och skulle så vara är det nära till både Halmstad och Varberg bägge med stort utbud av varuhus och hantverkare.
Vi har legat lågt med detta, men när folk vi talar med får veta vart vi flyttar har alla faktiskt hittills sagt å vad trevligt en underbar stad, framför allt på sommaren med alla aktiviteter och Skrea strand som alla tycks framhålla som en riktig pärla.
Så nu kan vi koppla av, kanske jag kan bli vän med John Blund igen. Ska sända honom en vänförfrågan! 
Nu ska man inte inbilla sig att allt är frid och fröjd. Nej nu börjar det svåra jobbet, allt som ska sägas upp. Som tv bredband el, fjärrvärme adressändring och tusen saker till!
Wojne wojne wojne varför utsätter man sig för allt detta!?




En glädjens dag

Ulla har gått igenom två canceroperationer och jag en, (som höll på kosta mig livet). Men nu är det inte mig det ska handla om.
I år det gått 5 år sedan Ullas senaste operation och hon blir friskförklarad. Senaste året har Ulla varit orolig för att hon ska ha någon åkomma i underlivet. Kan det återkommit i en annan del av kroppen? För en tid sedan sökte hon för det, en undersökning gjordes, inget onormalt fann man, men en större undersökning på sjukhuset rekommenderades. Vi har väntat på en kallelse en tid. Väntan blir lång och olidligt nervös och ångestfylld, i alla fall för mig. Tänk om de hittar något, nu när vi sålt huset, vad gör vi då. Igår var det äntligen dags att åka in till Kungsbacka sjukhus med Ulla för den större undersökningen. Jag lämnade Ulla och åkte hem och dammsög hela huset för att slippa klättra på väggarna av nervositet medan jag väntade på ett samtal att jag fick hämta Ulla. 
Ulla som fick sova under ingreppet blev väckt efteråt och en som Ulla tyckte underbar läkare satt ner och upplyste henne om att inget onormalt fanns, tvärt om hon är vid mycket god hälsa för sin ålder.
Så jag åkte och hämtade Ulla och vi kunde krama om varandra, vi kände båda en stor glädje och lättnad och kan med gott mod fortsätta leta nytt boende. 
Verkligen en ovanligt bra och glädjefylld dag.

torsdag 11 februari 2016

Andra avsnittet

Att ha små rödsvarta djävlar med horn i pannan en svans och ett ljuster i handen, och som springer runt i ens mage vilket gör att man bara vill böja sig fram och hålla för magen.
Inte kul om man frågar mig, kan också kallas ångest. Detta har ibland drabbat mig genom åren. Det var länge sedan nu det drabbade mig, men nu har de vaknat till livs igen.
Roligast tycks de ha vid läggdags och man försöker somna. Är man så kaxig eller korkad att man säljer sitt hus utan ha en susning om hur man hittar en ny bostad, i detta fallet en bostadsrättslägenhet där man känner omedelbart att här kommer vi att trivas. Dessutom har en prislapp som gör att vi inte ruinerar oss. Bra om man inte behöver blanda bröd i barken!
Vi är ju inte helt obekanta med skenande bostadspriser. Vi kan se hur vårt hus stigit i värde på de få år vi bott här. Utgångspriserna idagsläget är väl okej, men sedan börjar en galen budgivning som får en att baxna.
Felet är att utbudet för närvarande är så litet jämfört med efterfrågan, bostadsbristen i städernas närområden är katastrofalt. Alla vill bo på pendlingsavstånd från storstäderna. Landsbygden avfolkas snart helt. Öppna landskap med kor och hästar som betar är snart bara ett minne blott. 
Vårt hus är sålt, vi har högst sex månader innan nya ägaren kör ut oss. Det är lugnt, det är gott om tid. Jo morsning, tiden har en ibland en förmåga att rusa iväg med raketfart. Insikten av detta får de svansprydda djävlarna i magen att dansa rumba. Ännu en natt med dålig sömn, har John Blund övergivit mej??
Såg på sajten Hemnet en trea i en bostadsrätt i Falkenberg. Tror du detta kan va nått för oss frågade jag Ulla?? Aldrig i livet sa Ulla, ligger för långt från Kungsbacka och barnbarnen. Jaha sa jag.
Men när vi tittade på alla bilderna i annonsen och läste all information om lägenheten insåg vi att det i alla fall var värt en utflykt och kolla in den. Vi anmälde oss till mäklaren att vi ville vara med på visningen.
På bilfärden till Falkenberg talade vi om för och nackdelar med att bo där. 
Öresundstågen mellan Göteborg och Köpenhamn går var 30 minut. Mellan Kungsbacka och Falkenberg tar det 50 minuter. Det är motorväg mellan Gbg och F-berg. Vill man ut i stora världen tar man Ö-sundståget direkt till incheckningen på Kastrup, lätt som en plätt jämfört med att ta sig från Fjärås till Landvetter. Dessutom är F-berg en fin sommarstad med dragplåstret Skrea strand med sin långa sandstrand. 
Vår Garmin lotsade oss rätt, lite fundersamma blev vi när stadens fjärrvärmeverk låg strax intill, kunde varit trevligare närmiljö. 
Nåja utifrån såg huset fint ut byggt -08, bra parkering och garagelänga. Vi öppnade gick in tog hissen en trappa, mäklaren hälsade oss välkomna. Det var några fler intressenter och gick husesyn. Vi tog tid på oss och försökte verkligen känna in oss i lägenheten. Säljaren var en verklig tekniksnubbe, innanför dörren satt en Samsung padda som skötte all belysning i lägenheten, i vardagsrummet var en urholkning i väggen, ett tryck på en fjärrkontroll gjorde att en 48tums 3D tv kom uppglidande. Det var bara några finesser som fanns och som de lämnar kvar. Vi hade varit gladare om de tagit dessa lyxgrejer med sig, för vad gör man när det går sönder.
Bortsett från det så är det en fantastiskt fin bostad, ett stort förråd i källaren ingår, cykelrum ett hobbyrum och ett bibliotek där man kan lämna sin egna lästa bok och ta en oläst ur hyllorna. Sist men inte minst två uthyrningsrum med pentry och stort badrum man kan låna om man får gäster. Även en inglasad balkong, vi lämnade våra namn till mäklaren och tackade för oss. Vi körde runt med bilen lite planlöst för att kolla in staden. Få städer ser inbjudande ut en regnig februaridag, så även denna. Inte avskräckande direkt. Blev inte så mycket snackande på hemresan vi satt båda i djupa tankar.
Falkenberg!! Njae hur roligt känns det?? Vi känner inte en kotte där, nähä. 
Men herrejösses priset då. En miljon billigare än motsvarande lägenheter i K-backa och Varberg.
Denna var precis vad vi letar efter, ett underbart kök och ett härligt badrum med tvätt maskin och tumlare, stor bänk för klädvård. Slutligen också en skaplig klädkammare. Ja vi fick något att fundera på. Stor möjlighet att få både garage och en parkeringsplats för vår husbil. 
Men Falkenberg!!!  Jo men tänk på Skrea strand, tänk på friluftteatern på vallarna med Dag-Otto + Falkenbergsrevyn. Nog finns det ljuspunkter allt.
Spänningen är olidlig, hur skall det sluta? Följ upplösningen i kommande avsnitt.











Första avsnittet.

Ulla och jag har snackat om ifall vi skulle flytta till en lägenhet innan vi blir för gamla. Ulla tycker det är så trevligt med trädgården och planteringarna, medan jag inte har det minsta intresse för att gräva och klippa häckarna runt tomten. Det mesta av gräsmattan sköter "Robban" men inte alla gräsytor, en del måste klippas med handdrivna klippare. Stugan är i sutteräng med en trappa invändigt, hur länge till orkar vi gå i trappen? Drabbas vi av en strok och måste ha rullator eller rullstol funkar det inte med två våningar. 
Det är tankar som kommer ibland, vi har flyttat många gånger Ulla och jag och vet hur jobbigt det är med all packning av glas och porslin och allt annat som skall lindas in i tidningspapper för att klara transporten. Brukar bli så där 80 flyttkartonger, när sedan man kommer till nya bostaden skall allt packas upp och ställas in i skåp och lådor.
För några veckor sedan talade vi med den fastighetsmäklare som förmedlade köpet av vår nuvarande stuga. Frågade lite löst vad han trodde man kunde få ut vid en försäljning.
Fjärås är ett eftersökt område, inom pendlingsavstånd till Kungsbacka och Göteborg och priserna bara stiger mot skyn. 
När man skall sälja ska en besiktning ske av huset, sedan ska en stylist anlitas som ska se till att huset ser inbjudande ut för en spekulant. Därefter är det dags för en proffsfotograf att ta massor av foton som ska få huset att framstå som välkomna till paradiset. Sedan läge för att lägga ut huset på "nätet"
och i tidningarna. Där skall det stå välkomna till drömhuset på visning. Då får man hålla sig borta under tiden mäklaren visar runt spekulanter eller bara allmänt nyfikna människor och hoppas att allt finns kvar när de sista lämnat huset. Förhoppningsvis börjar en budgivning där ett antal bjuder över varandra för att lägga högsta budet och bli den nya fastighetsägaren.  En jobbig tid börjar innan allt är klart och huset sålt och vi traskar till banken med en stor påse pengar.
Vi sa till mäklaren att vi kan tänka oss sälja om priset blir rätt. Men vi skulle vilja slippa allt ståhej jag beskrivit här. 
Jag kan lägga ut en annons att det blir ett hus kommande på vår gata sa M. (mäklaren) får vi se vad som händer. Jag vet jag kommer att bli nedringd sa han, okej sa vi. Några dagar senare kom annonsen ut i tidningen. Mycket riktigt många samtal fick han. En som var mycket angelägen var en man som för bara två år sedan lät bygga en fristående villa på vår gata. Nu hade det sorgligt nog blivit skilsmässa där, huset måste säljas. De har två barn som trivs med skola och kamrater och mannen vill absolut köpa ett mindre hus här så barnen känner sig trygga.
Han är väl bekant med våra hus och lade ett bud som M meddelade oss. Budet vi fick låg högre än M trodde vi kunde få vid budgivning, och dessutom högre än vi hoppats på. Han kunde tänka sig vänta sex månader på att få tillträde till huset så vi hade gott om tid att leta lägenhet. Eller kunde han med kort varsel tidigarelägga tillträdet.
Vi sov på saken några nätter, att slippa hela cirkusen med styling fotografering och inte minst visning med folk som öppnar och drar i lådor och skåp hjälpte till att fatta beslut att säga ja till försäljning.
För en vecka sedan träffades köparen och vi på Ms kontor och skrev kontrakt och fick handpenning.
Så nu hade vi sex månader högst på oss att finna en lägenhet där vi förhoppningsvis kan leva tills nästa flytt blir till kyrkogården. 
Vi letar bostadsrätter främst i Kungsbacka men vi kan också tänka oss bo i Varberg.
Hyresrätter faller bort då hyrorna på sådana lägenheter är astronomiska.
Nu börjar jakten på nätet och annonser efter helst tre rum och kök. Tittar på två bostadsrätter i Kungsbacka varav den ena kunde vi mer än gärna lägga ett bud på, men vi blev lätt chockade hur mycket över utgångsbudet den gick för. 
Nästa intressanta objekt låg i Varberg, vi var på visningen och fann att den var vad vi önskade, så vi blev med i budgivningen. Det skedde via SMS på telefonen. Vi hade satt upp en gräns för hur högt vi kunde bjuda, jo morsning och god by, den gick för mycket över vår gräns.
Utbudet på både villor och lägenheter är väldigt litet just nu, så nu börjar det bli problem med nattsömnen! Tänk om vi inte hittar något vi tror vi kan trivas i, vi hade inte ens tänkt tanken på att en tre rummare skulle kosta lika mycket som vi fick för vårt hus. Vad gör vi om vi inte hittar något? Köper ett avlagt armetält eller magasinerar bohaget och bor i husbilen.
Husbilen ja, den har vi ju bytt bort och skulle få en ny i april, men den vi beställt är så populär att Fiat hinner inte tillverka utan tidigast augusti får vi nog den, så det får nog bli tält.
Fortsättning på dramat följer.