Tokig?

Är det jag som är tokig eller vad är det som händer i vårt land? 

Efter Balkankrigen har vårt land dränkts med illegala vapen, i våra tre största städer är det krig mellan olika gäng som lever på kriminalitet, knarkförsäljning rån och mord. Aldrig har det skjutits så mycket mitt i bostadsområden och centrala staden, vid en dödsskjutning mot en pizzeria blev en oskyldig man dödad för han befanns på fel ställe vid fel tidpunkt när gangsterkriget bröt ut.

I Malmö skjuts det inte bara med handeldvapen som pistol eller kulsprutepistoler, nej där kastar man handgranater mitt inne i stan. Handgranater sprider sitt splitter åt alla håll när de exploderar.

Läste nån stans att när man köper vapen i Balkan får man ett knippe handgranater som bonus!

Ligorna rekryterar sina medlemmar redan innan de är tonåringar, de ser inte att de har någon framtid med jobb, villa och en Volvo. Ett liv i kriminalitet är vad som de har att se fram emot. 

På senaste åren har det blivit roligt att sätta eld på parkerade bilar på nätterna. Hela garagelängor med massor av bilar brinner upp. 

Hur länge dröjer det innan försäkringsbolagen måste dubbla premien vi måste betala. Dessutom har mindre nogräknade personer tänt eld på sina egna bilar för att få pengar från bilförsäkringen.

Läste i morse att två bilar i lilla Kungsbacka blivit uppeldade i natt. 

Hur länge klarar vi oss i Fjärås måntro, vår lilla bil står inlåst i garaget, är ingen garanti för kanske hela garaget sätts i brand. 

När jag var i åldern 10-15år och skolan var slut för dagen träffades alla ungdomar i parken och spelade brännboll eller fotboll, eller nån annan lek undrar om det inte kallades guld och silver?

Det var ungefär 20meter mellan de stora kastanjeträden, där ställde alla upp sig, en tog fotbollen och sköt mot dem mellan träden. Fångade någon bollen fick den skjuta. Missade den som var närmast  där bollen passerade blev bränd.

På vintern lånade vi ungar portvaktens spadar och snöskyfflar och skottade upp en plan på åns is så fort den var stark nog. 

Det var bråttom hem från "plugget" för att efter ett mellanmål med choklad och APK limpa snöra på sig skridskorna och körde tills klockan närmade sig nio på portvakten låste porten.

Öppnade lägenhetsdörren och damp ner på golvet under hatthyllan oförmögen att snöra av sig skridskorna, men en snäll mamma hjälpte till med de bestyren.

När sedan mopedåldern uppnåddes och första jobbet var ordnat så var det moppen som gällde när jobbet var klart för dagen. 

Året efter så köpte jag en motorcykel, en Monark med ILO motor på 150cc. Kort sagt en skitraka.

Två år senare fick man köra tung motorcykel, det blev några stycken innan det var dags för militären att uppfostra en, lumpen populärt kallad. Efter"muck" flyttade jag till Stockholm och jobb som busschaufför vid Stockholms Spårvägar.

Vad jag med detta vill säga är att växa upp på 50-60talet var enklare och mer idylliskt än de villkor som dagens unga har. Gott om jobb, kunde sluta ett jobb på lördagen för att börja nytt jobb på måndagen om man kände för det.

Vi hade ingen tv eller datorer, mobiltelefoner var heller ej uppfunna, var väl knappt knarket fanns heller. Inte i samma grad i alla fall som idag.

Vi som var unga då hade inte tid att sätta eld på bilar, och skulle aldrig ens komma på tanken att ta livet av någon från nån annan stadsdel. 

Nej vi var glada och nöjda med vad vi hade.

Lockande.

Det miserabla sommarvädret fortsätter att grina oss i ansiktet. Vår Carthago får stå i logen, känns inget lockande med utflykter i detta väder. Sitter bättre hemma när regn och kraftiga vindbyar plågar oss.

Satt och knäppte på min MacBook lite planlöst när jag fann en sida som heter camping.hr.

Det handlar bland annat om campingplatser i hela Kroatien. För vår del är det till att börja med Istrien.

Det vimlar av campingar med **** fyra stjärnor eller *** st, bildspelen från de olika campingarna får mig att undra, kommer jag nånsin att vilja åka hem igen. Ser helt underbart ut. Får mig att vilja störta iväg och starta Carthagon och ge full gas mot dessa campingar omedelbart.

Men vid närmare eftertanke är det nog klokt att vänta en månad till, är nog alldeles för varmt för närvarande.

Har förstått att man får kolla statusen på campingarna innan incheckning då många är textilfria! Med andra ord nudistcamping. Det fick vi nog av i Grekland på Mykonos där vi råkade av misstag hamna på  en strand med inte bara nudister utan även bögar och den kvinnliga motsvarigheten. 

Vi tyckte vi lade oss lite avsides på stranden och solade, Ulla låg på mage och solade sig när hon tittade upp fann hon en man sittande mindre än två meter framför henne med skrivande ben vänd mot oss. Ulla blev inte imponerad av klockspelet han visade upp vilket fick mannen att Lomma iväg. 

Så gjorde även vi, det fanns även andra betydligt trevligare stränder för oss. 

Efteråt har jag förstått att detta är eller ialla fall varit paradisön för sexuellt avvikande, eller är det vi andra som är de avvikande i den frågan? Jag börjar undra. 

Nu till något helt annat.

Det är mycket snack om jämlikhet, eller kanske mer brist på jämlikhet.

Kvinnor har exempelvis bara 85% av mannens lön sägs det. Ja men än va då?  sedan har dom ju sin egen  lön dessutom. 

Vi stackars män får hanka oss fram med de ynka 15% de inte tog, men inte klagar vi för det.

Vi törs helt enkelt inte, dagens feminister slåss inte med brödkaveln längre. Nej nu går de på självförsvarskurser och lär sig sparka männen på pungen, eller som det kallas klockspelet.

För egen del föredrar jag nog brödkaveln.

Väder

Dagens ämne är vädret!

Många väder finns det. Exempelvis kan det hända man släpper från sig ett väder, kan både lukta och höras. Inte alltid uppskattat av ens omgivning. 

Väder har vi också utanför fönstret om man ser ut. Inget sommarväder att skryta med precis. Eller kanske det är det, nja inte det sommarväder jag vill ha. 

Regnigt och grått ute, när jag läst allt som går att läsa i dagens tidningar, lagt några Solitär stånkar jag mig upp för trappanför att beklaga mig för Ulla. Säger på mitt Närkesmål : fy sjutton vad trääälit dä ä!

Vi måste hitta på nått, vi åker in till stans affärscentrum Kungsmässan tyckte Ulla. 

Det är några saker vi behöver till vår kommande resa med h-bilen, 

Ombyte förnöjer ju sa han som pussade kärringen sin som sagt så det gjorde vi. Kan säga det var fler som tyckte det var träligt, jösses vad folk det var i alla affärer och realisationerna i full gång. Hittade ett par pikétröjor som blev godkända av hom som står för smak och stil i vårt förhållande.

Dessutom ett par kortbrallor så de Kroatiska damerna kan njuta av mina om inte snygga men spinkiga ben. Ganska praktiska med benfickor som inte är så enkla för fel person att vittja, passande plånbok och IPhone till exempel. För nu är vi så trötta på detta väder att vi börjar räkna dagarna till vi drar iväg.

Väder var det ja, minns ramsan man tyckte var kul, låter den inte så här? 

En från magen kommande genom halsen bullrande på tungan rullande rapning som förklarar att arschlet gått i baklås!!

Så kan det va!

Äpplen

och plommon, så långt kan jag sträcka mig när det gäller plocka frukt och bär.

Däremot är det värre med små bär som lingon och blåbär. Det vill gärna bli mos av dem när jag vid något enstaka tillfälle försöktmig på det.

På vår tomt har vi röda vinbärsbuskar som i år överträffar sig själva när det gäller mängd och storlek på bären.även en krusbärsbuske som ger god skörd i år. De senare är inte helt mogna än, men vinbärsbuskarna lyser klarröda. Då får man lyfta luren och kalla på bärplockare, inte från Thailand men väl från Torslanda. Syrran och Stickan kommer som ett skott som tur är.

Det är fascinerande att se Ingegärd och Ulla jobba ihop snabbt går det, vad jag inte kan förstå är hur två människor kan hela tiden prata i mun på varandra och ändå förstå vad den andra sa! 

En konst jag inte behärskar kan jag lugnt avslöja. 

Är jag mitt i en sak jag berättar om och blir avbruten av någon annan fråga som kräver svar så kan man slå sig i backen på att jag glömt var jag var i mitt framförande. 

Spelar ju egentligen ingen roll, det är sällan något viktigt jag har att säga nu för tiden. 

För ovanlighets skull är det inga stormvindar idag och ganska soligt så nu ska jag gasa igång grillen och förhoppningsvis äta en god köttbit på vår altan om en stund. Med lite tur kan jag nog finna en kraftpilsner i kylen, sitter nog som en hand i handske tror jag.

Öken

Robban Brobergs död är en stor förlust för alla som gillar att leka med ordvändningar och svenska språket.

Gick in på Youtube och sökte på Öken, där finns flera versioner men den långa är fenomenal.

Man kan säga att där var han en rappare innan det var uppfunnet. 

Robert har gjort så många fantastiska låtar.

Lyssna på 

Båtlåt eller Uppblåsbara Barbara, Maria Therese, Det som göms i snö, Vatten.

Finns hur många musikskatter som helst.

Vi var en gång på Nösunds värdshus för att höra en artist uppträda där, Robert skulle uppträda där veckan därpå. Jag gick fram till Robert och frågade om Öken skulle ingå i hans program. Nej blev svaret det krävdes några fler på scenen för det tyvärr. 

Robban bodde under några år i Fjugestatrakten utanför Örebro, men jag minns inte jag såg honom på stan.

För att förstå hur skickligt han använder språket lyssna på Väderlekstjänsten, eller som han kallade det Läderveksspänsten. 

Skrämmande hur många välkända artister som gått bort senaste tiden. 

Kanske inte så konstigt med tanke på att de som man följt genom åren är i vår ålder och vi är inga tonåringar längre. Även om vi i sinnet fortfarande är unga känns inte kroppen det längre.

Tråkigt besked

Idag när jag slog på tvn nåddes vi av beskedet att Robert Karl Oskar Broberg (Robban) har avlidit. Han blev 75 år. 

En av mina största idoler faktiskt, Robban var en mästare på att ordvränga svenska språket. Otaliga visor och sånger som är odödliga genom hans sätt att hantera ordet. Helt enkelt genialiskt.

Än så länge har vi fortfarande några jämbördiga med Robert, tänker på Owe Törnkvist vars texter och melodier jag älskar.

Vårt svenska språk är på väg att utarmas, ungdomar idag har ett för oss äldre ett helt nytt språk genom datorer och IT.

Nu något roligare och helt annat. 

Lyckades via Stena Lines hemsida boka färjebiljett den 4/9 mellan Trelleborg och Sassnitz och fick genom mitt medlemskap i M (alltså Motormännen) även rabatt på priset, jo jag tackar jag.

Färjan avgår Kl: 08,00 så vi lär åka hemifrån dagen före och stå på kajen bland lastbilarna och sova. Hoppas bara det inte är någon kylbil med norsk fisk i lasten som brummar hela natten. Det råkade vi ju ut för i midsomras inte kul kan jag säga om nån frågar mig. 

En fördel med tidig avgång, då pratar vi inte utlösning! Är att vi redan vid strax efter tolv är iland och hinner en bra bit söderut innan vi får leta ställplatz för natten. 

Alla för Ulla nödvändiga kartor är nu inhandlade, säkringar likaså. Från försäkringsbolaget har inkommit internationella uppgifter som man bör medföra plus utökad sjukförsäkring till 90 dagar via hemförsäkringen. Besiktning av Carthagon den 25/8, bra att få kvitto på att den är körduglig, om den nu är det vilket jag hoppas. Har ingen anledning att tro något annat.

Drar ihop sig.

Dagarna går och snart är det dags att börja planera för höstresan med vår Carthago, målet för resan är Kroatien.   Vi har tidigare varit 2x6 månader i Spanien en gång i hyrd lägenhet, och en gång med husbilen. 

Försäkringsskydd är viktigt har vi lärt oss, inför vår första vistelse kollade vi med flera försäkringsbolag vad extra personskydd skulle kosta, ett välkänt bolag ville ha 20 000kr för oss två! 

Trygg Hansa ville ha hälften så det blev det bolaget vi valde. Vi tyckte det var i dyraste laget också, men det var priset vid så lång vistelse i solen och värmen den vintern. 

Man tror ej något ska hända, att sjukdomar drabbar  oss. En blindtarm som är på väg att spricka är inte att leka med. Akutoperation på ett spanskt privatsjukhus blev följden, var glad för att vi tecknat våra dyra tilläggsförsäkringar. Behövde inte lägga ut ett öre, allt tog försäkringen. Vid hemkomsten kollade jag vad operationen kostat. C:a 70 000kr fick jag veta. Ulla blev sjuk på nerresan så vi fick stanna på ett motell i Tyskland och kalla på en läkare som besökte oss på motellet. Några starka piller och två dagar på rummet innan läkaren gav oss lov att fortsätta vår färd. De utlägg vi hade kvitto på tog försäkringen också. Utan att vi behövde sända in kvittona! De litade på mitt ord! 

Så nu är vi noga med att kontrollera att alla nödvändiga dokument från försäkringsbolaget är beställda.

Tid för besiktning av Carthagon är ordnad, bra att veta att allt är okej med bilen innan avfärd.

Den förra halvårslånga vistelsen över vintern flöt på utan något missöde. Har ingen anledning att tro att inte denna resa ska gå lika bra. Denna gång är det fråga om två månader ungefär. 

Inlagt i IPaden har vi IGo som är en mycket bra navigations app, en ny Garmin, ett antal appar med ställplatser och campingar efter vår färdväg. Även Michellin Map är ett utmärkt hjälpmedel, framför allt om man vill veta avstånd mellan orter, eller få förslag på olika färdvägar, oftast tre val.

Viktigt är att de är nedladdade så man ej behöver vara uppkopplad online.

Vi har lärt oss att långt ifrån alla övernattningsställen har Wi-fi, och har de det är de mycket långsamma. 

Mycket funderande på vägvalet från Sverige. 

Öresundsbron - Puttgarden?

Eller Trelleborg - Sassnitz färjan?

Lutar åt det senare alternativet.

Allt för att slippa Hamburg och dess trafikinfarkt, en mardröm.

Då lockar sträckningen Berlin -München betydligt mer. Den vägen fast i motsatt riktning åkte vi hem förra gången från Spanien, mycket mindre trafik inga bilköer den gången. 

Kartor är inhandlade så när som på en över Österrike. Ska nog kolla om jag hittar en i bokhandeln i morgon då det är dags för veckohandeln av matvaror.

Skall också inhandla ett set med säkringar till Carthagon, en bra att ha sak har jag lärt mig!

Tjolahopp

Vi hann inte mer än komma hem från Getterön förän Ullas telefon började skrälla. Det var Brith som undrade om vi kunde ses, de hade vägen förbi hon och Martin. De är de som bor i Gävle och som vi rest tillsammans med i våra husbilar. Mycket trevliga och lättsamma att umgås med.

Martin har egentligen bara ett visserligen allvarligt handikap, håller på Brynäs i hockey!

För övrigt verkar alla hästar finnas i stallet, om man säger så.

Jo men visst svarade Ulla vi kan ta vår Carthago och så ses vi vid Tjolöholms slott, där finns en ställplats.

Sagt och gjort, vädret strålande en fantastisk kväll med grillat, öl och vin. Inte att förglömma sill och färsk potatis och en snaps.

Som en mycket stor bonus för mig är att Martin är utbildad både svagström som starksrömselektriker.

Jag klantade till det vid Getterön så både toaspolningen och fläktutsugningen slutade fungera. Martin har naturligtvis både mätinstrument och extra säkringar med sig. Det var svårt att hitta den trasiga säkringen men till slut lyckades det och solen lyser åter över min hjässa igen. Visserligen en skitsak men ändå.

Martin och Brith drog vidare i morse medan Ulla och jag tog en långpromenad i de vackra slottsomgivningarna.satt och njöt av det vackra vädret och såg ut över havet. 

Sedan var det dags att ställa tillbaka bilen i logen. Efter vi packat över det som skulle med hem startade vi vår Golf och vände kosan mot Fjärås.

Plötsligt säger jag vad är det där som kommer emot oss?

Ser ut som hästar sa jag och bromsade ner till stillastående. Jo mycket riktigt, en fullvuxen häst med ett föl i hälarna kom springande mot oss och passerade.

Så jag tog och ringde SOS larm efter en som det verkade lång stund kom en dataröst och bad mig, lägg inte på vi svarar snart har just nu hög beläggning!

När samma röst återkommit med samma ord för fjärde gången la jag på. Vad hade hänt om det vore en strok eller infarkt jag ringt om. När de så småningom svarat hade de förmodligen kunnat koppla mig direkt till begravningsbyrån.

Men kära nån vad händer med gamla Sverige?? 

Skolan kapsejsar, sjukvården saknar personal, mördare går fria, likaså bankrånare om det finns några kvar, enklare råna via nätet. 

Min bestämda uppfattning om hästar är att de gör sig bäst som smörgåspålägg!

Framförallt om man inte kan hålla dem i de hagar de ska vara i.

Tjolöholms slott, gör sig inge vidare i motljus!

Getteröns camping.

Ullas systerdotter Lena och hennes snubbe Frank står denna vecka tillsammans med Roger och Titti med sina husvagnar på Getteröns Camping i Varberg. Vad vore lämpligare än att vi tog vår Carthago och ställde upp oss på campingens ställplatz ett par nätter och umgås. Magnus med fru och barn plus den nya kelgrisen förståss anslöt i går eftermiddag, men åkte hem senare på kvällen. Grillning, öl och vin förståss. Solen visade sig med jämna mellanrum och värmde oss och våra frusna själar.

Mycket skratt och tjo och tjim blev det. 

Frank är en festlig om inte gubbe så åtminstående snubbe. Han går högt in på min topplista över folk man gärna umgås med. 

Inte så märkvärdigt egentligen han har inte någon mördande konkurrens är ganska ensam på den listan. Men iallafall. Inte så konstigt om Lena vill ha honom längre, han platsar inte som fyrtorn om jag säger så, även om inte bara näsan var högröd, mest på grund av väl stor dos av solande. 

Fyrtorn har olika sektorer inte bara röd. IF red turn right heter det på sjön. 

Förutom Lena alltid är god och glad är hon en fena på att laga god mat vilket vi vet sedan de gånger vi hälsat på dem i Ingelstad utanför Wäxjö. Litet störande är det att Wäxjö blev svenska mästare i ishockey i år. Tyckte nog Franks näsa pekade mer uppåt när han noga nämnde det för mig. Inte så störande då den inte är så högt över havsnivån. Näsan alltså.

Paret de har sällskap med Roger och Titti har vi träffat förr, redan på vår tid på Anevik var de med när de med Frank och Lena gjorde ett Quick stop där. 

Rooger inte Moore nej snarare less är mycket sympatisk, bara en sån sak att han kopplade upp sin IPhone så jag kunde se Djurgårn tvåla till Helsingborg i direktsändning från allsvenskan tills batterierna tog slut! En sån man kan man med bästa vilja i världen säga något negativt om. 

Vad jag kunde förstå så var det bara en sak de just för stunden saknade, sitt två år gamla barnbarn. Det fanns indikationer på att det inom en snar framtid skulle lösa sig med den frågan. 

Enda smolket i bägaren var att spolningen på husbilstoaletten slutade fungera, skit samma höll jag på att säga! 

Troligtvis en propp (säkring) som löst ut, en liten bagatell för inte säga skitsak, det löser sig som han sa som sket i badbyxan när han simmade i Vallhallabadet! 

Ett par trevliga dagar utan regn på en välordnad men svindyr camping. Trots den höga avgiften för en ruta att ställa bilen på hade de mage att låta oss stoppa i enkronor för att kunna duscha varmt. 

Framför allt därför att tiden som vattnet kom var så snålt tilltaget att när man lagom tvålat in sig med lödder tog vattnet slut. Några fickor för mynt har man ej i duschen. 

Någon sa en gång att kärringar över fyrtio är så fula att de duger bara till att vända upp och ner på och använda som sparbössor!? 

Ber härmed få det allvarligaste få protestera mot sånt prat, Ulla är min bästa sparbössa oavsett hon står på huvudet eller ej. Å tänk jag tycker hon är så vacker där hon står vid spisen och lagar de smaskigaste maträtter åt mig.

Längre.

Det kom som en överraskning för mig. Tänkte vad ska det bli av mig nu, känns inte bra. Grubblar så på vad som utlöst beslutet? Vad kan jag ha gjort för något? Eller är det något jag inte gjort kanske.

Troligtvis det senare då jag inte reser mig ur fåtöljen allt för ofta. 

Hur kan Ulla bara helt plötsligt spänna ögonen i mig och säga att hon inte vill ha mig längre! 

Har hon träffat någon yngre tjusig och viril man som förvridit huvudet på henne.

Rannsakar jag mig själv finner jag att jag minns inte när jag köpte en blomma senast till henne.

Så dags nu, inte så säker på det. Jaja får väl skylla mig själv. 

Måste i alla fall ställa henne frågan varför?

Jo säger Ulla det är så jobbigt att du är så lång så jag måste stå på en uppochner vänd hink för att räcka upp och pussa dig! Därför vill jag inte ha dig längre säger hon. Dina 190 cm  är mer än tillräckligt Jaha svarar jag, men troligtvis har jag slutat växa på längden. 

Kommer att tänka på en annan hink.

Regeringen tillsatte en grupp som skulle åka runt landet och undersöka svenska folkets användning av metod för att undvika att bli på smällen.

Många olika metoder tillämpades, p piller, kondom, spiral, och en del andra sätt också.

Men i en liten stuga på landet bodde en ovanligt lång kvinna med sin ovanligt korta man.

Hur bär ni er åt att skydda er mot oönskad graviditet löd frågan.

Vi kör med hinkmetoden blev svaret. Hinkmetoden???

Ja det är inte så konstigt sa kvinnan, vi gör det stående och gubben får stå på en hink, och när han börjar himla med ögonen sparkar jag undan hinken! Häpp!

Längre än så här blir inte bloggen idag.

Viktig!

Överviktig kan jag knappast kallas har ju från för tio års sen gått från hundra till åttiofyra. ( kilo M-B inte pound) 

En fin dag med sol och värme, men denna förb.... blåst. 

Vi har grillat lite gott kött med potatisgratäng och tillbehör, vill säga en flaska rödtjut (rödvin M-B)

Smakade mycket bra, börjar kunna det där med grillning nu.

Har sagt till Ulla varje gång vi suttit vid matbordet i finrummet och delat på en flaska vin att det är sista gången vi delar på en vinflaska, slutar ofelbart med osämja.

Sitter och ser Ulla djupt in i ögonen när hon plötsligt bryter den trolska stämningen med att fråga mig.

Vad är det som får dig att tro att du är den viktigaste människan på jorden??

Förstod inte frågan så jag sa, vad sa du? Tydligen hade jag hört rätt, varför tror jag att jag är den viktigaste människan på jorden?

Vilken fråga från en som jag trodde var någorlunda intelligent. 

Klart som korvspad att jag är viktigast, alla andra är korkade, ta statsministern för exempel han har ingen aning om hur landet borde styras. Obama vad vet han om politik, inte mycket men så kommer Putin att under en kort tid ta världsherraväldet till det är dags att lämna över till de här med nattskjortor och turbaner. 

Sitter vi några goda vänner runt bordet och diskuterar så händer det aldrig att jag får lägga fram mina synpunkter utan bli avbruten, då ska man veta att när jag talar är det vetenskapligt underbyggt. Vad hjälper det när plötsligt ett kakrecept är viktigare, jaja det är smällar man får ta när man har ett i/q över det vanliga. 

En stor sorg för mig är att inte fotbollsförbundet ringt mig för att bli förbundskapten för landslaget, jag vet ju så mycket bättre vilka som ska spela, och hur de ska spela.

Att jag inte kunde efterträda À Borg som finansminister kan jag förstå, har ingen hårfläta i nacken som han hade. När han klippte av den förlorade de regeringinnehavet. 

Miljöministern målar sin båt med förbjudna bottenfärger, det har jag gjort i alla år vi haft båt! 

Så därför är jag mer kvalificerad än henne som miljöminister. Någon som tror jag är erbjuden hennes jobb, någon?

Nä man är omgiven av korkskallar och folk som borde vara inspärrade på institutioner (dårhus) 

Husbilar säljer som smör i solsken, men någon som tror att de som ritat och konstruerar dessa bilar någonsin satt sin fot i, eller någonsin sovit eller bott i en husbil, nä skulle inte tro det.

Varför frågar ingen mig hur en husbil ska se ut?

Förmodligen för att alla skulle vara nöjda med sin första bil. Som det nu är blir man oftast nöjd vid det tredje köpet. Därför kan försäljarna lugnt se fram emot årsbonusen i år med.

Men jag ska inte klaga köttet var välgrillat och vinet drickbart, enda negativa är att det är ingen fotbollsmatch på tv ikväll, men en spännande bok på IPaden har jag nedladdad så jag överlever nog denna dag med.

Men kära nån!

Här bor man i lilla idylliska Fjärås där pensionärslivet går sin gilla gång. Kraftiga vindar idag men jag kände jag behövde en promenad runt Bräckan ändå. På Bräckan hade en cyklist stannat och beundrade utsikten, vackert här sa han. Jo höll jag med, mannen hade cyklat från Helsingborg!! Skulle vidare mot Göteborg och Karlstad. När vi stod och talade kom en signal från min högra hörapparat batteriet är slut. Vadå rå har väl ett öra till, fick vända den sidan till.

När jag kom hem igen låg ett tjockt brev från EasyGo+ med den nya dosan som ska ge oss fri lejd genom alla betalstationer i ex, Österrike. Spänd av förväntan öppnade jag kuvertet och konstaterade att jag skulle logga in på deras hemsida för att aktivera ett kreditkort där alla vägtullpasseringar lades in. Visst lätt som en plätt, trodde jag, jo hoppsan sa. 

De hade sänt ett antal mail med inloggningsuppgifter, lösenord med mera. 

Nu kom Murphys lag in i bilden, alltså den lagen som säger att allting som kan jävlas också gör det! 

Kunde jag logga in? Någon? Nä tänkte väl de. Provade alla tänkbara sätt och även några otänkbara men Icke sa Nicke. Någon timme senare konstaterade jag att jag skitit i blå skåpet, alltså kört huvudet i väggen. Vad göra? 

Ringa Danmark som utfärdar dessa boxar, men vi satt igår i timmar och försökte förstå det skrivna ordet. 

Det blir att ta tjuren vid hornen och hoppas nån åtminstone talar någorlunda begripligt.

Någon som tror det gjorde det? Ånej så lätt ska det inte gå. Blev kopplad mellan flera damer som säkert var trevliga, men fullständigt obegripliga att förstå. 

Nu kände jag hur svetten började rinna på ryggen samtidigt som paniken var nära.

Bad Ulla vara med och lyssna om hon kunde förstå vad som sades i telefonen, men hon flydde uppför trappan som om hon haft tsunamin i hälarna, ingen hjälp därifrån alltså. Till slut frågade kvinnan om vi kunde ta det på engelska? Mina språkkunskaper är obetydligt bättre än min danska, så vi försökte med det och plötsligt kunde jag logga in på mina sidor och aktivera vårt kreditkort. Nu återstod bara ett samtal till Öresundsbron och knyta ihop vårt gamla BroBizz med EasyGo+ så nu är det gjort och förhoppningsvis åka i gräddfilen vid alla vägtullar.

När jag nu sitter här och pustar ut efter nervanspänningen kommer jag på att batteriet i hörapparaten glömde jag byta när jag kom hem efter promenaden! 

Just det örat jag håller telefonen emot!! Tillåt mig le, är inte säker på jag förstått danska språket ens med nytt batteri.

Känner mig så nöjd så jag ska ta mig f-n ta mig en grogg mitt på blanka eftermiddagen.

Murphy kan jag ge långfingret.

Frågan är varför utsätter man sig hela tiden för nya prövningar som förmodligen lägger en i en för tidig grav. Varför kan jag inte nöja mig med att mata duvorna. Antagligen för man är så korkad, ja så är det.

Velande.

Det är ett förskräckligt velande, (fram och tillbaka om du förstår MB).

Rena rama error i skallen förnärvarande kan jag säga. 

Det är det där med resa till Kroatien, man kör genom Tyskland inga problem. Väljer vägen Berlin München. Men sedan är frågan, skall genom Österrike och där är frågan hur gör vi? 

Man kan välja bort motorvägar= betalvägar. Då får man en mycket vacker resa över de höga bergen med slingrande serpentinvägar. Dessvärre höga stup vid sidan av vägen, uppskattas inte av kartläserskan om jag säger så. Smal väg höga stup, höll på att säga ingen höjdare! Men det är väl just det de är.

Alternativet välj motorväg= betalväg.

Är husbilens totalvikt under 3500 kg köper man en vignet som sätts i vindrutan och betalar en summa för den och sedan är det bara att tuta och köra.

Jaha, men vår bil har totalvikt 4250 kg, då köper man något vid en bensinstation nära Österrikiska gränsen som heter GoBox och sätter i vindrutan, när man passerar en kontrollstation registreras man automatiskt i Boxen. När man sedan lämnar landet avläses  Boxen och man betalar de körda milen i landet. Läser man på forumet på husbilsklubbens.se är det många som fått betala alldeles för mycket, verkar vara lotteri om det blir rätt avgift i många fall.

Nu verkar det finnas en lösning en annan Box som heter EasyGo+ som man köper för 300kr och som gäller alla betalvägar i Sverige, Norge, Danmark och Österrike. 

Man köper den från Danmark på nätet. Via deras hemsida klickar man sig fram, problemet är det Danska språket, värst är det talande ordet, något lättare i skrift. 

Ulla och jag slet vårt hår när vi försökte förstå vad vi läste, fyllde i alla uppgifter de ville ha, plus att jag tog ett foto med IPaden av registreringsbeviset på Carthagon och bifogade.

Förvåningen var stor när en stund senare ett pling i mailen förkunnade att de mottagit min beställning och sände Boxen direkt till mig, vad som återstår för oss är att lämna ett kreditkortsnummer så är allt klart. 

Som sagt var nu är det bara att tuta och köra i de länderna Boxen gäller eventuella avgifter dras på vårt kreditkort! 

Vi minns hur jobbigt det var i Frankrike med betalstationerna på motorvägarna där. Gick väl an när man hade turen att finna en bemannad station.

De obemannade var värre, inte anpassade för husbilar. Det fanns två tavlor där man kunde sätta in sitt kort eller kontantbetalning, problemet var att det ena satt i höjd med personbilars sidoruta  så man kunde göra det inifrån bilen, eller ett som satt i höjd med lastbilars ruta. Vårt fönster är nånstans mitt emellan dessa vilket krävdes akrobatiska insatser av mig för bommen framför bilen skulle gå upp.

Så nu väntar vi med spänning på brevbäraren idag eller kanske i morgon.

Tack Robban

De flesta villaägare och alla andra också som har en gräsplätt att vårda har vad man hör och läser ett stort problem med den Spanska skogssnigeln (mördarsnigeln) som invaderar alla villaträdgårdar.

Media överträffar sig själva med att rapportera om vem som plockat flest sniglar från sin trädgård på ett dygn. Duktigast hittills är en kvinna som lär ha plockat 2000 st.

När mörkret sakta lägger sig över Fjärås smyger Ulla runt och kollar, har vi några? Nähä inga i kväll heller! 

Efter som jag vid sidan av min raketforskning även forskar i ämnet mördarsniglar har jag vetenskapligt gjort den banbrytande upptäckten att den slinga som ligger nedgrävd i gräsmattan och begränsar Robbans rörelsefrihet. När Robban närmar sig begränsningsslingan vänder han och klipper i en annan riktning. Utan den slingan har Robban vandrat sin väg för länge sedan. 

Men den viktigaste och förmodligen Nobelpris givande är att även mördarsniglarna vänder när de närmar sig magnetsignalen från slingan. Om någon övermodig eller dumdristig snigel trots allt kravlar sig över och kommer in på vår gräsmatta blir de halshuggna av Robbans vassa knivar.

Därför kan vi sova lugnt fortsättningsvis.

Ur led

är tiden.

Tänk förr i tiden när man blev så glad för den nyinköpta bilen eller båten. Blev många glädjestunder då det genom åren varit många båt och bilköp. Snacka om att bränna pengar! 

Nu för tiden är det glest mellan sådana glädjeyttringar.

Nä nu är man lika glad för en ny IPad som man förr var för en ny båt. Inte riktigt sant om man tänker efter, är inne på tredje husbilen nu. 

Annars är det som sagt mindre och enklare ting som får mig att skina upp. (vuxenleksaker)

En liten sak jag har glädje av är en så kallad projektorklocka, den har jag haft i många år nu. Den drivs av ett atom ur någonstans i Tyskland som sänder rätt tid via radiovågor. Skall enligt uppgift inte dra sig mer än en sekund på en miljon år!

För min del är den sekunden inte särskilt störande.

Finnessen med klockan är att på natten om jag vaknar så lyser tiden starkt i taket ovanför sängen med stora siffror, bekvämt tycker jag. 

Problemet är att en natt blev siffrorna helt obegripliga. Som med allt annat nu för tiden är det billigare att köpa nytt än reparera, om det nu skulle gå att reparera. 

Klas Olsson vår tids gubbdagis, landets största varuhuskedja med vuxenleksaker där är de nog billiga. En tripp in till stan och jo då de hade en till ett bra pris. 

Nöjd och belåten åkte jag hem och monterade upp klockan i ett fönster så radiosignalerna kunde tagas emot, sju timmar senare hade signalen tagits emot och rätt tid visades. 

När mörkret lagt sig över vår lilla stuga och det var dags att krama kudden visade det sig att siffrorna i taket var så små att jag behövde glasögonen för att kunna se vad klockan var, dessutom var typsnittet på siffrorna av ett annat slag, svårtydda. 

Öppet köp gjorde jag kunde lämna klockan och få pengarna tillbaka.

I det stora köpcentret finns två urmakare, en av dem hade sålt den nu trasiga klockan till mig några år tidigare, men nu hade dom slutat sälja dem då de tog för stor plats!! Vadå?? De är obetydligt större än en IPhone. Nåja det finns en urmakare till i huset, nej sådana har vi ej, men fråga hos Kjell&co. Det är också en affär för vuxenleksaker, nänä det har vi ej men fråga Siba, ett varuhus för elektronik. Nu började jag bli trött i fötterna av allt kutande mellan affärerna men Siba finns också i detta hus. Där förstod inte expediten vad det var jag sökte, prova hos Elgiganten var deras råd. Den affären ligger i andra änden av staden. Tur man bor i Kungsbacka och inte i Göteborg, är inte så stora avstånd här så när jag ändå hade ångan uppe svängde jag förbi den affären också. Frågade en ung kvinna om de möjligtvis hade vad jag sökte, hon i sin tur fick fråga två andra innan en tredje trodde att på hylla H14 möjligtvis det kan finnas, och kors i taket stod det inte en projektionsklocka på en hylla där. Visserligen inte med tidsangivelse från atomuret i Tyskland men ändå.

Glad och nöjd åkte jag hem och skulle sätta i batterier, det skall vara det om det blir strömavbrott. 

Gissa om de runda batterierna av typ AAA som satt i den gamla klockan passade, icke sa Nicke!

Här ska det vara ett runt platt batteri naturligtvis! Någon som tror det finns ett dyligt i huset, nänä.

Men det löste sig En signal till Ulla som var i stan hade med sig det hem, så i natt har jag sovit gott med vetskapen om att tiden har sin gilla gång.