Harmånger

Den kvällen när vi slog stopp vid ställplatsen i Harmånger blev det lite spännande. Vi hade sett i listan att där skulle det finnas div. tömningsmöjligheter vid trafikverkets plats, fina toa och sånt. Så vi svängde in och stannade bakom en Tyskregistrerad husbil. När vi var etablerade så råkade jag se genom vindrutan att det stod en röd Opel utanför toan och en kvinna låg på stenplattorna utanför och skrubbade några mattor. Samtidigt såg vi genom sidfönstret en man i bylsiga kläder och en mössa neddragen över öronen gå förbi oss. Han hade något över axeln som påminde om ett gevärsfodral. Nåväl han försvann ur vårt synfällt. Kvinnan fortsatte med sitt skurande, nu med kläder som också lades på marken. Vatten att tvätta med hämtade hon i en petflaska som hon hällde över kläderna. Snart var rastplatsens bänk och säten belamrade med kläder på tork. Jag ägnade mig nu åt att på paddan läsa husbilsklubbens inlägg. Där kunde man läsa om hur husbilar blivit rånade eller haft inbrott under natten när de sov. En av dem vid Sandsjöbacka melan Gbg och Kungsbacka. Lät inte bra tyckte vi, men vi har ju larm och även skalskydd. Alltså larmet är aktivt men man kan röra sig inne i bilen, en viss trygghet tycker vi. I många fall har det varit utländska ligor som härjar. När jag nu såg framåt igen upptäckte jag att det stod BG på nummerplåten, aha Bulgarer! Sådana hade Martin och hans grannar haft bekymmer med. Nu börjar det bli kusligt, var det ett gevär han bar på? Opeln var ingen kombi utan med vanlig koffertlucka, men nu hade kvinnan börjat riva ut allt som var i kupe'n hela taket var en jättehög med kläder av alla de slag. Därefter satte hon på sig en jacka och travade iväg i samma riktning som karln gått. Efter en stund kom de tillbaka båda två. Nu packar de väl ihop och åker hoppades vi. Men om de inte gör det kan vi säkra oss ytterliggare?? Jo men visst, jag gick ut och rotade runt i alla luckor och kom in med olika spännband och kanotband. Nu utbröt ett tankearbete som gjort en raketforskare avundsjuk. Först säkrade vi husbilsdörren med spännband. Visst kunde man med en kofot bryta upp dörren men då utlöses larmetsen ska de skära av spännbandet. Vid det laget hade vi vaknat. Sedan samma sak med förardörren vi pustade ut och kände oss lugna nu. Så vi lade oss att sova. På morgonen såg vi till vår förvåning att opeln stod kvar med nedimmade rutor. Kläderna låg fortfarande på tork på bordet. Men nu stod också deras skor utanför bilen. Konstaterade när jag gick på toan att bägge låg mer eller mindre dubbelvikta på var sitt säte. Med tanke på det ytterst osäkra väderläget som rådde drog de en vinstlott när det konstigt nog inte föll en droppe under natten. Vi åt vår frukost och gjorde oss i ordning varefter vi lättat for därifrån. Men frågetecknen hopar sig, hur har de kunnat komma så långt var får de bensin ifrån? Och alla persedlar? Har de haft det med hela vägen eller har de "hittat" efter vägen? Hur länge har de kunnat leva på detta embarmliga sätt? Nämnde jag att det som såg ut som fodralet jägare har till sitt vapen innehöll ett kastspö! Han var nere vid älven och försökte ordna mat för dagen, tror dock resultatet var magert.