Julafton

Julaftons middag, dags att titta till Frankian. Det första man gör när man öppnar logdörrarna är gå fram till de taktegelpannor som jag lagt ut råttgift under. Det finns en katt i grannskapet och för inte den skall äta råttgift har det visat sig bra att lägga ut det under de kupiga pannorna, där kommer bara råttorna och mössen åt giftet. När man då lyfter på pannorna för att se hur mycket som finns kvar är det spännande. De senaste gångerna jag varit på besök var det inte mycket taget. Men nu var det tomt ska jag säga. Även de tre betesfällorna de skall gå in i och äta av betet vat tomma. Jag hade som tur var bägge sorter i bilen så jag kunde ladda igen. 
Men efter ha sett detta är det med bävan man låser upp och tittar in i husbilen. Till min glädje var alla fem fällorna tomma och betet fanns kvar. Det verkar som de inte kommer in längre.
Beror det på att vi lagt ut tjockare med enris runt bilen eller är det den ultraljuds manicken som fungerar? Det får vi kanske inte veta. Huvudsaken är att det är fritt från möss inne i bilen. Startade motorn och lät den gå en kvart, denna gång startade den på första kompressionen till skillnad mot förra gången då jag fick mala en lång stund innan motorn gick rent. Ett gott tecken att den startar och går som den ska. Då kan man förmoda att inte mössen är under motorhuven och käkar på kablarna. Vore inte rolig med en kortslutning och brand så både bil och loge brann ned.
Känns bättre att åka till Frankian nu när det äntligen har vänt och ljuset kommer så sakta tillbaka.
Hoppas på en bättre sommar med sol och värme. En sådan regnig och blöt sommar till vill vi inte ha.

Logbesök

Idag gjorde jag ett besök på logen för att kolla om det fanns spår efter möss. Inte ett spår varken inne eller ut i logen. Råttgiftet som jag lagt ut är kvar vad jag kan se. 
Motorn har ej varit igång sedan slutet av sep, så det var dags att låta den startas så oljan i vevhuset och övriga ställen fick fara runt i kanalerna i motorn.
Till min förvåning fick startmotorn jobba ett par minuter innan den lät som den skulle. Men sedan efter nio min tomgångskörning med varierat varvtal spann den som vanligt.
Det är nog så att jag borde starta den en gång i månaden för säkerhets skull.
Det är visserligen delade meningar i Husbilsklubben om motorn skall vara orörd eller startas med jämna intervaller. Själv tror jag det inte kan skada att oljan smörjer upp alla detaljer som ska ha smörjning. Risken för korrosion minskar därmed. Så det får bli några kallstarter till i vinter.
Annars verkar det vara okey med Frankian. Hoppas det håller i sig, det är långt till våren.

Möss

Förra vintern hade vi inte ett enda spår av möss i Frankian, vi hade varit noga med att lägga ut enris runt hela bilen. Det efter ett tips på Husbilsklubben. Hur som helst om det var för det vet vi inte. I år var vi inte lika noggranna med riset det låg runt hjulen då vi tror att det är via den vi kan få besök. 
Denna höst är det fullkomlig invasion av möss inne i Frankian har på två veckor tagit 11 st möss i fällor vi ställt ut i bilen. Nu har jag skaffat massor av enris som vi lagt ut runt hela bilen, lite i senaste laget kanske. Har krupit ikring och försökt lista ut var de tar sig in. Ringt till Forsbergs som har skickliga montörer för att få tips, men de har svårt att förstå var de kommer in. Väl inne har de hur stora ytor som helst att husera på då det är dubbelgolv i bilen som hyser vattentankar med mera.
Vi har massor med råttfällor, några av den gamla typen, men mössen kan otroligt nog pilla bort betet utan fällan slår igen! 
Efter besök på "Granngården" är vi laddade med fällor av olika slag, Betesmagasin där de går in i och tar en smakbit, går och lägger sig.Får de ej känningar i magen kommer de tillbaka och fortsätter måltiden på betet. efter en tid bränner det i deras mage och de måste då få vatten vilket är bra då ligger de inte och dör i bilen för där är bara torrbollar, och det vattnet som samlats där kommer de inte åt. 
När ändå spender byxorna var på köpte vi även råttgift som vi lade under några taktegel för att mössen ska nå det men inga andra djur. 
Än så länge har vi inga synbara skador från dem, men vi vill ha bort dem snarast, vilket kan bli svårt. Vi får åka ner till logen varannan dag tillsvidare får vi se om vi så småningom kommit tillrätta med problemet. 
Något på den positiva sidan är att nu talar Ulla faktiskt om en resa nästa höst till solen och värmen i Spanien och resan dit över Normandie. Kanske över en tre månader ungefär. 
Något annat som pockar på är en resa till Maine, USA nästa år när syster Maj-Britt fyller 80. Mycket hänger på om hon kan flyga till sonen i Maine, så vi slipper åka över hela landet till Takoma Seattle där hon bor. Vi får se hur ekonomin ser ut så dags, vad vi skall prioritera. Kanske klarar vi av bägge sakerna. 
Skulle kännas fint att flyga till Boston och James och Maj-Britt stanna några dar hyra en häftig bil köra via Washington till New York och bo där några dygn innan flyget hem, häftigt minst sagt.
Den som lever får se. Kul att drömma, har inte så mycket annat att göra. 

Kortsiktigt tänkande

Kan vara bra att tänka längre än näsan är lång sägs det. "Det är sanning det" skulle Torsten sagt, han var rörmokaren vi alltid anlitade vid Bokenäset Kavlanda. Det var ett standardsvar han alltid hade. 
Han jobbade långt efter pensionsåldern men var mycket duktig.
Men för att återgå till ämnet, Vi var och täckte Frankian med nyinköpt lättviktspress i kolossal format, det var en vecka sedan, igår ringde Arne en granne till logen han har fått lov att ställa in sin lilla båt på trailer bredvid oss i logen. För att han skall kunna det måste vi ta ut Frankian så han kommer in. Ja ha, tänkte inte på det när vi klädde på bilen med pressen. Då pressen är så lätt måste vi binda rep med halvfulla dunkar i pressen för den inte ska blåsa av.
Nu måste vi köra ut bilen så Arne kommer åt trailern på logen. Det är inte enkelt, vill inte ta av allt igen för att sedan han fått in båten göra om allt igen. Köra ut gick bra hade en liten glugg att kika igenom framåt. När vi kom ur logen gjorde vinden det jobbigt för oss. Pressen uppförde sig bångstyrigt i vinden. Men vi fick ut trailern och in med bilen igen. Det var svårare pressen hänger ner över backspeglarna och den annars så förträffliga backkameran är också övertäckt så det var inte enkelt att backa logen är bara en meter längre än bilen så gäller att hålla tungan i rätt mun. På fredag är det samma procedur när båten ska in på logen. Tänker man efter före hade man inte täckt  Frankian innan detta var klart.
Å andra sidan har man något att göra den stunden, å de e bra att röra sig sägs det, fast i lagom tempo.

Skumt

Har fått oroväckande rapport att det har setts skumma mörklagda bilar glida runt i bygden och lyst med ficklampor. när en boende visade sig fick de eld i baken och försvann.
Känns inte bra om det blir inbrott och skadegörelse i trakten.
Annars har vi kommit en bit på väg  med vinterkonserveringen allt vatten som kan frysa är tömt, en stor lättpress ligger över taket för att slippa småfåglarnas visitkort och dammet som är ofrånkomligt på logen. Vi ska se om vi kan finna enris i skogen att lägga runt hjulen för att slippa mössen, ställa in torrbollar för att fånga fukten i bilen, slå i glykol i avloppen samt spolarsprit där det bör finnas. Batterierna får laddning 24 timmar i veckan. Så slipper vi  bara objudna gäster ser vi ljust på vinterförvaringen.

På väg

Efter besök på vårdcentralen som snart är mitt andra hem tror jag. Fick stygnen borttagna. Packade vi med vad vi behövde och hämtade Frankian och körde i första hand till Eriksberg där Ulla gjorde ett nostalgibesök på konsum där. Samtidigt överraskade jag med att ha kaffet klart när hon kom med faärska frallor. När vi var belåtna på fikat drog vi norrut till Lysekil.
Står vid Anderssons kaj, utanför Bengts fisk, som tyvärr slagit igen för säsongen. Ser ut över gästhamnen, intemånga båtar här inte, annars har solen skinit på eftermiddagen. 
Så därför tog vi en långpromenad förbi norra hamnen för att se vilka fantastiska förändringar som skett där sedan vi flyttat härifrån. De har  gjort underverk med strandpromenaden, och de nya villorna i stället för de plåtskjul som fanns när vi bodde här. Men det är nog inte lätt att vara affärsidkare här, det var nya affärer  i de gamla lokalerna nästan överallt. Alltid finns det någon ny med ideer om hur de skall drivas när de förra fått slå igen. Tur är väl det, stan lever i alla fall. 
En eloge till komunen som ordnat så centralt med ställplats för oss med husbilar.
Kanske beroende på att ingen camping finns i närheten. Campingägarna lobbar för att komunerna inte ska upplåta ställplatser som tar deras kunder. 
Vi är imponerade av hur framåt komunen agerat de senaste åren, med byggnationen av kajer och nybyggen, starkt jobbat.
Vi var in på ica och kompletterade lite, drog mitt kort och ta mig tusan funkade det inte efter så många år att skanna men när vi kom till kassan blev det avstämning, vilket var väntat.
Få se vad vi gör i morgon, kanske en promenad till Stånge huvud?

Konstigt

Jaha då är man på vift, ensam med Frankia. Lite konstigt känns det allt. 
Vaknade i morse utanför logen. Efter morgonsysslorna med frukost drog jag iväg målet var Smarholmen, en trevlig badplats där även husbilar får stå, ännu så länge.
Vet att husägarna på vägen hit vill förbjuda övernattning på parkeringen här, men ännu inget förbud.
Det är ingen lång resa från logen, men här är lugnt och skönt. Det stod en tysk med husvagn när jag kom men nu har han dragit vidare, så nu är jag själv här. Fina toaletter och soptunnor finns det här.
Det har börjat duggregna nu så jag får ägna mig åt att läsa lite manualer i lugn och ro. Mat och dricka har jag gott om så det går ingen nöd på mig, varmt och torrt har jag också.
Få se om det kommer nån mer husbil, det är ett känt ställe detta så det är väl inte omöjligt.

Vid logen

Det är kväll och jag sitter i Frankian utanför logen. Ulla ska ha "flickorna"  på besök då är jag förvisad. Tur jag har Frankian att bo i. 
Ulla skjutsade hit mig på eftermiddagen, då vädret är strålande  passade det bra att sätta sig på åkgräsklipparen som godsägaren har stående här. Ville klippa det mycket kort så jag fick klippa två gånger. Inget problem, problemet är att den slänger ut det klippta gräset åt höger så det gäller att köra smart så man hela tiden blåser det ut från gårdsplanen. Har lärt mig genom att under många pauser sett hur ismaskinen körs i hockey pauserna. Man får göra det  på liknande sett. Det blir en maffig sträng med gräs. Det är alldeles för mycket för att räfsa bort det. Men det tog mig ett par timmar innan det var klart. Solen har gått ner nu och jag sitter med en fika och lyssnar på sportradion, det är några matcher i kväll. 
Ville gärna se på TVn ikväll programmet  Lillehammer är en höjdare, men får inte in en enda kanal här. Hade det på känn så jag satte på inspelning hemma innan jag åkte. Det var klokt. 
Den runtstrålande antennen går ej att höja vilket är synd. Vi har ju en parabol på taket som själv söker upp satteliten, men det kräver ett programkort vilket vi inte kostat på oss. När vi är i Sverige är det inte nödvändigt med tv.  Men åker vi ned i Europa kan det vara trevligt med svensk tv.  Så det blir nog det till i vår.
I morgon gör jag kanske en tripp till Smarholmen en trevlig badplats vid havet inte så långt härifrån. Får väl se vad det bjuds på för väder när jag vaknar i morgon.

Gött att leva

Det ska va gött att leva, spring inte kring och vela sjunger galenskaparna.
Nu har vi slutat vela och bestämt oss. Ringde Martin och sa att time out gäller fram till våren för Frankian. Det var ett svårt beslut att ta. Men för oss nödvändigt, vi har bränt för mycket pengar en del har varit oförutsedda, andra medvetna. Frankian står bra i logen, till våren väntar inga dyra service på den, möjligtvis byter vi ut luften mot gas i hjulen samt ventilerna. En kostnad på två och fyra tror jag det blir. Kostnaderna i år var mångdubbelt högre. Känns bra att veta att i vår är det bara å åk. 
Nästa gång vi är in till Gbg skall vi köpa en lättpressening och lägga över taket då det finns fåglar som sätter visitkort på taket och det dammar en del också. 
Förra hösten kunde vi plocka enris på Orust, det kan vi inte i år få se om vi hittar något i logens närhet. Med sådana kvistar runt bilen och hjulen håller man enlgt sägnen råttorna borta och vi hade inget besök av sådana individer, tack och lov. Vet ej om det var det som gjorde det.
Men det är dumt att chansa.

Vela

Har länge talat om att göra en tre månads utflykt till Spanien i höst. Men efter den alltför långa resan i våras dras vi fortfarande med kostnaderna. Därför har vi varit tveksamma till en kostsam resa till i år.
Men nu har det kommit påstötningar från Gävle, Brith och Martin har börjat trycka på om att göra resan tillsammans. De vet att jag önskar ta vägen förbi Franska kusten där landstigningen från andra Världskriget. Det vore trevligt att se dessa historiska platser som Omaha Beach med fler. Martin föreslog att vi tar en kortare tur på tre veckor eller så, bara genom Frankrike. Jaha då får vi börja fundera igen. Det är lockande dessutom känns det onödigt att ha Frankian stå oanvänd hela sommaren och hösten. Men det krävs lite förarbete denna gång så vi vet innan avresa vad det finns för intressanta resmål att besöka. Franska vingårdar kan aldrig vara fel. Vet sedan Moselresan att man står oftast gratis där, de vet att man då gärna handlar några goda viner. Druvorna är nog lagom mogna då. 
En höjdare i Mosel var att plocka och äta druvorna direkt från buskarna, även om det är skillnad på de druvor man köper på konsum.
Nja det blir nog svårt att tacka nej till att en än gång följa efter i Martins hjulspår, de kommer antagligen förbi när det är dags för mässan på Elmia får vi prata vidare .

Gått i ide

Finns inte mycket att skriva om. Frankia står där den står. Nyvaxad och blank. Det tråkiga och blåsiga vädret lockar inte till några utflykter, så den får stå där den står. Det känns så skönt att den står torrt och bra i logen. Bara det att vi fick igång elen och att veckotimern ger den laddning en dag i veckan är toppen. 

Vax

80kvm så stor yta är det om man ska vaxa Frankian, inklusive taket som är den jobbiga delen. Men eftersom jag i våras tvättade taket med Abnet som är ett dundermedel till det mesta, men som effektivt tar bort även vax så har jag tyngts av behovet att vaxa taket igen. Det blir så mycket enklare att göra rent en vaxad yta. Alltså tog jag mig samman och började med taket, det är så högt i tak att det går utmärkt att stå inne i logen och göra jobbet. Ligga på knä och först smeta in vaxet och sedan polera upp ytan är inget jobb för en gammal man. Det visar sig att man blir yr av att ligga så med huvudet seende nedåt. Ganska vanskligt när man är 3,5 meter över betonggolvet. Det är nödvändigt att resa sig upp ibland när det blir för jobbigt på knä. Blev mycket nöjd med resultatet när taket blev klart, men det fick räcka för en dag, vid sådana här tillfällen märker man verkligen att åren går och med dem orken. Så igår var det dags för resten av bilen att få en ansiktslytning med Turtle super de lux. Vädret var konstigt nog soligt, det blir gärna flammigt när man gör jobbet i solsken. Men när jag körde ut ur logen var högra långsidan och fronten i skugga, så med god energi gav jag mig i kast med uppgiften. När de delarna var klara högersidan är svår att klara inne i logen då det där är ont om plats, kunde jag göra resten innomhus. Skönt att jobba under tak, även om de hotfulla molnen inte släppte från sig nån väta. När jag efter fullbordat jobb gick runt och kollade resultatet kändes det mycket tillfredställande att jag lagt ner det jobbet. Förhoppningsvis behöver jag inte göra om det i vår. Skall skaffa en stor lättviktspressening att lägga över taket i höst när det är färdigåkt för i år. Det är skönt att ha den innomhus i logen, men det är mycket gammalt hö och halm kvar som när vinden tar i lägger sig på taket plus fåglar som tar sig in lägger sina visitkort på taket. Något vi är tacksamma för är att vi inte såg spår av påhälsning av råttor, de finns säkert men om enriset vi lagt runt bilen gjorde sitt till får vi aldrig veta. Jo kanske om vi inte hittar något enris i år. Förra året kunde vi ta grenar från Orust men den stugan har nya ägare, så vi får nog leta runt Förlanda i år.

Vaska

Frankia har ej varit ut ur logen sedan bilprovningen. Vädret har verkligen inte inbjudit till utflykter denna sommar. Var nere förra helgen och klippte gräset runt logen. Ett styvt jobb om det blir för långt, då bildas stora tjocka strängar med gräs, och det blir för jobbigt att kratta hela planen. Så det gäller att köra smart så man blåser det utåt hela tiden, vilket jag klurat ut. Men det är otroligt vad gräset växer fort i år.
Idag for jag till logen med några dunkar vatten för det kan vara läge att tvätta taket innan det blir igengrott. Det blir en del trots den står inomhus, fåglar och vinden som blåser in genom springorna gör att det blir en del liggande på taket. När jag ändå var igång vaskade jag av hela bilen. Även en reservdel till toa tanken kunde jag montera plus smörja upp div lås som behövde glida lättare att öppna. 
Eftersom det ostadiga vädret står sig får nog Frankia stå inne en tid till, och blir det ingen ljusning framöver så är det kanske slutåkt för i år.
Får i så fall ta nya tag i vår igen. Den som lever får se.

Händelserik dag

Mycke händer ibland. igår var det mycke händer. Alltså mycket som hände. 
Tog personbilen till logen för att hämta "Frankia". Dags för ett besök på bilprovningen med tillhörande gasoltest. Färden till logen flöt på bra, var ute i god tid för att ej behöva stressa.
Samma väg tillbaka nu med husbilen. På en lång raksträcka såg jag något på långt håll som inte såg ut som det skulle på vägen, när jag kom närmare upptäckte jag att det var en lastbil som låg på sida tvärs över vägen och blockerade hela körbanan. Samtidigt med mig kom brandbilen, de blir väl alltid kallade för eventuell sanering antar jag. Morsning och good by, hur ska jag nu köra för att hinna till Kungsbacka i tid för besiktningen? Klev ur och gick fram till en brandman för att höra om han visste hur man lämpligen kunde köra smidigaste vägen, men han hade inte en susning. 
En grusbil stannade bakom mig jag frågade honom om vägval, men han kände inte till trakten. 
Ilsken var han i alla fall.
Va fan vad folk kör i kull i dag sa han, ska till Kållered  och där ligger en tradare på sidan med Madonnas ljudanläggning med påföljd att det ät totalstopp där med suckade han. 
En av de som stod där visste att ett par hundra meter bakom oss gick en liten grusväg som via en grusgrop kunde ta oss runt olycksplatsen. Kör före du sa jag till grusbils chauffören, tänkte kommer han fram så gör nog jag det också. Vägen var ett snäpp bättre än två hjulspår i alla fall och vi kom fram till slut, och kunde något försenade fortsätta mot bilprovningen. 
Men jag hade fortfarande tid tillgodo tack vare jag startade så tidigt min resa.
Nu var det några år sedan jag hade ett så gammalt fordon att besiktning erfordrades, och utvecklingen har onekligen drabbat bilprovningen också. Borta är en kundmottagare, en stor pekskärm hade ersatt henne. Lyckligtvis var det tillräckligt enkelt även för en gammal man som mig att trycka rätt på tavlan.
Då kom nästa bekymmer, man skall väl ha reg beviset till hands? och varningstriangeln var är den? vet jag sett den men var?
Det är inte för inte som Frankia kallas adventskalendern, det är ju så många luckor med stuvfack att leta i. Men se där låg den i ett fack, det var det ena, frågade en bilprovare hur är det med regbeviset? nej det behövdes inte, tack för det.
Har varit lite orolig för hur det skulle gå, har varit på besiktning hundratals gånger med lastbilar, men husbil vad kollar de egentligen? skall de in och riva och stöka?
Min oro var obefogad, trots sina fem år så gick den igenom med blanka papper, till och med när de satte in sonden i avgasröret för att mäta utsläppet var avgaserna så rena att mätaren ej gav utslag! vilket var ovanligt påstod dom. Fick även gasolen provtryckt utan anmärkning. Kändes bra att åka mot logen igen, nu var det ett bekymmer kvar bara, ringde bärgningskåren för att höra när de trodde vägen var öppen igen? vet ej men vi kan ringa dig när vi är klara fick jag till svar, toppen. Ställde Frankia hemma och åt lunch, samtidigt så väntade vi på en tekniker från Comhem som skulle se vad fel vi har på tele och bredband som börjat krångla. Men Ulla var hemma och passade honom så när jag fick besked att vägen är öppnad igen så körde jag ner Frankia till logen. När jag ändå var där och solen sken och värmde en frusen skäl så gränslade jag åkgräsklipparen och klippte gräset som var rätt högt faktiskt, den kastar ut det klippta gräset åt höger och när gräset är långt så blir det stora strängar.Det är inte vackert, och att räfsa allt detta orkar jag inte med så det gäller att använda insidan av skallen så man kör så att man skickar i väg gräset utåt hela tiden, så när man är färdig finns allt klippet utanför området. Det har jag lyckats med så det ser mycket kort och prydligt ut. Nöjd åker jag hemmåt, och när jag tar sista kröken är jag nära krocka med Comhem gubben som var klar. Han hittade två fel och böt ut lite manicker så nu hoppas jag det skall funka igen utan bekymmer.
Avslutningen på dagen var inte heller att klaga på, på TVn kunde jag se Djurgårn tvåla till Änglarna från Göteborg i fotboll. 
En dag där mycket händer!!

Stiltje

På husbilsfronten är det stiltje verkligen. Efter den långa resan vi gjort för en tid sedan så har "Frankia" fått vila sig. Den står på logen sedan hemkomsten från resan. Dels på grund av vädret, inbjuder inte till något campande. Men den tredje i nästa månad skall den till bilprovningen på besiktning, det ska bli spännande, har ingen aning om vad det kan bli av det. Men jag antar att det inte är bodelen de är intresserade av, vad jag vet är det inget som kräver en anmärkning från deras sida. Men spännande blir det i alla fall. Den ska täthets testas på gasolen också. Det känns tryckt att veta att det är inga läckage där inte. 
Sen får vi se, blir det mot förmodan stabilt högtryck blir det nog en utflykt på några dar. Ingen långresa närmaste tiden ekonomin behöver förstärkas. Det gick åt mycket diesel på vår resa, och därmed ett stort hål i plånboken. 

Harmånger

Den kvällen när vi slog stopp vid ställplatsen i Harmånger blev det lite spännande. Vi hade sett i listan att där skulle det finnas div. tömningsmöjligheter vid trafikverkets plats, fina toa och sånt. Så vi svängde in och stannade bakom en Tyskregistrerad husbil. När vi var etablerade så råkade jag se genom vindrutan att det stod en röd Opel utanför toan och en kvinna låg på stenplattorna utanför och skrubbade några mattor. Samtidigt såg vi genom sidfönstret en man i bylsiga kläder och en mössa neddragen över öronen gå förbi oss. Han hade något över axeln som påminde om ett gevärsfodral. Nåväl han försvann ur vårt synfällt. Kvinnan fortsatte med sitt skurande, nu med kläder som också lades på marken. Vatten att tvätta med hämtade hon i en petflaska som hon hällde över kläderna. Snart var rastplatsens bänk och säten belamrade med kläder på tork. Jag ägnade mig nu åt att på paddan läsa husbilsklubbens inlägg. Där kunde man läsa om hur husbilar blivit rånade eller haft inbrott under natten när de sov. En av dem vid Sandsjöbacka melan Gbg och Kungsbacka. Lät inte bra tyckte vi, men vi har ju larm och även skalskydd. Alltså larmet är aktivt men man kan röra sig inne i bilen, en viss trygghet tycker vi. I många fall har det varit utländska ligor som härjar. När jag nu såg framåt igen upptäckte jag att det stod BG på nummerplåten, aha Bulgarer! Sådana hade Martin och hans grannar haft bekymmer med. Nu börjar det bli kusligt, var det ett gevär han bar på? Opeln var ingen kombi utan med vanlig koffertlucka, men nu hade kvinnan börjat riva ut allt som var i kupe'n hela taket var en jättehög med kläder av alla de slag. Därefter satte hon på sig en jacka och travade iväg i samma riktning som karln gått. Efter en stund kom de tillbaka båda två. Nu packar de väl ihop och åker hoppades vi. Men om de inte gör det kan vi säkra oss ytterliggare?? Jo men visst, jag gick ut och rotade runt i alla luckor och kom in med olika spännband och kanotband. Nu utbröt ett tankearbete som gjort en raketforskare avundsjuk. Först säkrade vi husbilsdörren med spännband. Visst kunde man med en kofot bryta upp dörren men då utlöses larmetsen ska de skära av spännbandet. Vid det laget hade vi vaknat. Sedan samma sak med förardörren vi pustade ut och kände oss lugna nu. Så vi lade oss att sova. På morgonen såg vi till vår förvåning att opeln stod kvar med nedimmade rutor. Kläderna låg fortfarande på tork på bordet. Men nu stod också deras skor utanför bilen. Konstaterade när jag gick på toan att bägge låg mer eller mindre dubbelvikta på var sitt säte. Med tanke på det ytterst osäkra väderläget som rådde drog de en vinstlott när det konstigt nog inte föll en droppe under natten. Vi åt vår frukost och gjorde oss i ordning varefter vi lättat for därifrån. Men frågetecknen hopar sig, hur har de kunnat komma så långt var får de bensin ifrån? Och alla persedlar? Har de haft det med hela vägen eller har de "hittat" efter vägen? Hur länge har de kunnat leva på detta embarmliga sätt? Nämnde jag att det som såg ut som fodralet jägare har till sitt vapen innehöll ett kastspö! Han var nere vid älven och försökte ordna mat för dagen, tror dock resultatet var magert.

Back again

Kunde inte låta bli är tillbaka i Axmar hos Brith & Martin igen. Men innan vi kom hit så har det blivit en resa runt i många orter och städer Sollefteå där sken solen, Yes! Kramfors naturligtvis. Jag liksom Hasse alfredsson tror på Robert Lind i Kramfors. Ingen har sett honom men alla vet att han finns. Jag tror starkt på att Robert Lind finns, men tyvärr fick vi inte se honom. Vi har gett Lill-Babs chansen att få hälsa på oss för andra gången utan resultat. Nu får kärringen skylla sig själv, tänker inte besöka Järvsö nån mer gång även om landskapet är bedövande vackert. I Delsbo bytte vi en gasoltub hos Monika på macken, jag tror hon var dotter till Hambostintan i kortkort. En gång en svensktoppslåt. När hon tittade ut och såg vår husbil utbrast hon vilket chabrak! Har du bubbelpol i den också? Nej sa jag, fick välja tog bastu i stället. Bubbla kan jag göra själv sa jag. Å jag förstår med sugrör då? Njae inte direkt sugrör, finns andra sätt att bubbla. Hörde hennes skratt långt ut på gården. Väl i Axmar fick jag köpa racerdiesel full tank, ingen kraftlöst bränsle här inte fylla vattentanken, gott vatten. Samt det viktigaste, ångtvätta Frankian. Oj vad ren den blev, har nog inte varit renare sen vi fick den. Fläskfileer och färsk potatis och öl hade vi med oss. Brith och Martin dukade upp medsill och rökt böckling samt den lille till innan vi satte tänderna i file'n. Avrundade med desert. En promenad med deras hund Buster slutade vid båthuset där det var lä för vinden, blev en skön stund i nedgående solen. Få se hur länge vi blir kvar här.

Höga berg och djupa dalar

Uppehållsväder, kors. Morgonen börjar med besök i dusch avdelningen i servicehuset. Slår inte regnet ner frisyren kan man åtgärda det i en skön varmdusch i stället. Efter en som vanligt god och näringsrik frukost var det dags att skiljas från Martin och Brith. De får trampa pedalen i botten och gasa hemåt. De har andra åtaganden än vara reseledare åt oss. Kändes svårt att skiljas från dem. Tre veckor i fjol i Moseldalen och fjorton dar nu tillsammans. Det har varit lätt att umgås med dem. Martin och jag är av samma skrot och korn, och förstår varandra mycket bra. Vi slänger käft och garvar åt samma saker medan kvinnorna ler överseende åt våra upptåg. Själva har Ulla och jag ett antal orter att besöka innan vi styr kosan hemmåt. Dålig skyltning gjorde att både ulla och jag missade avtagsvägen till Bönhamns fiskeläge idag. Men vi hittar nog något annat intressant mål. Trafikverkets rastplats vid Höga Bron är en på topp 5 lista över bra stopp. Vi stod här på uppresan och står här i natt igen. Men åker nog västerut i morgon in i landet igen.

Öser ner

Och regnet det bara öser ner. Sjöng nån i visan, det stämmer verkligen. Den tur med vädret som vi hade första veckan har bytits ut utan att fråga oss. Det började med sol och mycket värme. Gick över och blev vinter med snöstorm och minusgrader. Nu är turen kommen för regnet, det har regnat kopiöst mycket i dag.Känns lite snopet efter den fina kvällen igår med solnedgång över forsen.Vädret stoppar oss inte vi rullar på med oförminskad fart och energi. I lycksele gjorde vi ett stopp och gick plikskyldigast in på turistbyrån för att förhöra oss om vilka kulturella evenemang vi kunde hedra med vår tillvaro. Gissa om det var stängt? Lördag då kommer väl inga turister, eller. Nåväl efter tre raggarvarv runt centrum kunde vi stan och drog vidare till Umeå. Här vill de till varje pris undvika suspekta husbilsåkare. Man gjorde allt som stod i sin makt för att hindra oss att nå campingen genom att gräva upp och stänga av alla tilltänkta möjligheter att komma fram. Men skam den som ger sig. Nu står vi här i alla fall i ösregnet, någon fotvandring i stan får nog anstå till morgondagen om vi inte spolas ner i Östersjön eller Kvarken eller vad vattnet här heter. I lycksele parkerade vi utanför ica och bakom en husbil. När dess innevånare dök upp visae det sig vara bekanta med Martin och Brith. De står nu bredvid oss i Umeå. Blev fest i vår bil, den enda som rymmer sex pers runt bordet utan det blir trångt över axlarna. Men nu har lugnet lagt sig och snart vi med. 34,6 mil idag.

Fatta!

Om vi inte fattat förut så fattar vi nu. Här är vinter!!! När vi slog upp ögonen i morse var marken täckt av snö igen. Campingen i Kiruna är väl inte den trevligaste vi bott på. Utsikten var inget att skriva hem om. Dock var hygienbyggnaden bra, så nu är vi rena och luktar gott igen. Det var väl det viktigaste för oss plus att få lite ström till batterierna. Martin hade sett på tv att ett starkt snöoväder var i antågande varför vi borde ställa in gruvvisningen och dra skyndsamt mot kusten där solen synts till. Sagt och gjort men riktigt mot kusten la jag in mitt veto mot. Till börja med åkte vi till och upp till Dundret och Björnfällan. Där bjöd vi Brith och Martin på buffe' mycket gott och oförskämt billigt. Här var dock utsikten magnifik. Efter en timmes siesta med tonsäkra snarkningar var vi redo för lite bilåkning. Nästa delmål blev Jokkmok, där dansades rock, sjön den rockande Samen, Sven-Gösta Jonsson vart blev han av förresten? Inte rockades det på torget där, däremot vräkte snöblandat regn ner. Vädret har varit väldigt växlande må man säga idag. Två mil snöfall två mil sol o.s.v korkade renar som står mitt på vägen och glor och vägrar flytta sig. En stor ståtlig älg likaledes gloende i dikeskanten. Dessbättre stod han kvar när vi passerade. Nu har vi gjort kväll vid Ljusseforsen strax norr om Arvidsjaur. Vi har stannat på trafikverkets med beröm godkända rastplatser. Denna ligger på en gammal bit avv E45 som är avklippt med en bro som är avstängd för trafik. Detta gör att vi kan stå på gamla vägen bara någon meter från den brusande Piteälven. Det bruset får vyssa oss till sömn i kväll. Ikväll har vi en härlig utsikt över solen som speglar sig i forsen. Klockan är över 22.00 och solen står högt på himmlen. Sverige är fantastiskt. När vi ser på kartan kan vi konstatera att landet är långt vi är fortfarande långt norr ut och har långt kvar till Fjärås. Ännu en liten nätt 35 mils etapp idag.

Hänt!

Så har det hänt! När vi parkerat för natten vid Björkliden och slagit oss till ro så kom ett nytt snöoväder. Vi hade varmt och gott i bilarna så det var inte speciellt oroväckande. Det sades att snöplogen kommer förbi på söndag och vår mat tar slut på lördag, och wiskeyn tog slut igår. Suck. Nu blev det inte så farligt snöandet upphörde. Vi har två sammankopplade gasoltuber som gör så att när det tar slut i den första slås automatiskt över till den andra. Om bägges huvudkranar är öppna vill säga. Dagtid har jag alltid bara den ena öppen för att hålla koll på när den tar slut. På natten däremot öppnar man bägge tubernas kranar, för att inte behöva gå upp mitt i natten och skifta tub. När sedan morgonen kommer stänger man den man öppnade på kvällen igen, på så sett har man järnkoll på när första flaskan är finito, men har då den andra kvar. Smart va? Efter ytterliggare en rolig kväll i Galne Martins sällskap gick vi till sängs och sov gott till sex på morgonen. Tänkte när jag gick upp att det har nog varit kallt i natt kändes lite kyligt i Frankian. Svaret fick jag när vi skulle sätta på kaffevattnet, ingen gasol !!?? Hur kan det komma sig omkopplaren skulle byta tub automatiskt! Ut i kylan och kolla gasolboxen, ruskade på flaskorna, de kändes väldigt mycke tomma bägge. Någon med ansvar för bilens yttre hade glömt bort att den ena tog slut i höstas och glömt detta, HAN får skämmas. Tur att det räckte så långt in på morgonen att bilen ej hann bli utkyld. Hade detta hänt tidigt på kvällen hade ingen varit kapabel att förflytta oss till ett ställe som tillhandahåller gasol. Flickorna kanske inte av samma skäl som vi gubbar. Då hade vi fått frysa vill jag lova.Kaffevatten höll Brith oss med, motorn fick hålla oss varma tills vi kunde fara vidare. Vad kan mera ta slut? Jo när det var 8 mil kvar till Kiruna blev det fyrverkeri på displayen slut på soppan löd texten. Nåja hade 20 liter i en dunk bara att slå i. Martin kom naturligtvis ut och dokumenterade det med sin kamera,mycket nöjd med att inte behöva ta till dunken, vilket han nogsamt uppmärksammade mig om. Nåväl vi kom till Kiruna utan renkött på bilens grill, nära var det några gånger. Har varit i kyrkan som är sevärd, på turistbyrån och kollat, skall nog följa med ned i gruvan i morgon. Vi har även besökt Jukasjärvi och det som inte har smält av ishotellet, bara ruinerna kvar. Återvände till Kiruna där vi slappar idag för en gångs skull

Fyra årstider

Från kukkolaforsen gick vi raskt över och körde på Finska sidan av Torne Älv. Finnarnas Europaväg är överlägsen den Svenska. Vi körde så långt upp i norr det gick. Sedan blev det Norge. Man kan hålla sig för skratt när det står E som i Europaväg! Det är inte bättre än vägen till vår loge i Förlanda. Funderar på att tillskriva EU och få tillstånd att kalla den skitvägen för Europaväg. Jag menar kan Norrmännen kalla deras E6 då kan vilken bonnväg få samma status. Idag har vi i Norge haft vår, sommar höst och inte minst vinter! Jisses vad det snöat. Vi har färdats mellan snöklädda berg och över långa branta backar, både uppför och nerför. Det gäller att röra om i växellådan. Som man vevar med växelspaken så att om växellådsoljan vore grädde vore den vispad och klar att lägga på tårtan. Jag ville till Lofoten men blev nedröstad på grund av det kraftiga snöfallet och låg molnhöjd, utbytet hade säkert inte varit värt det. I stället beslöt vi bese och sova i Narvik. Vi for lite planlöst fram och tillbaka men fann ingen trevlig plats att ställa oss på. Jag tog i alla fall täten då min Garmin visade en gata ner mot hamnen och en plats som kunde tolkas som en jätteparkering. En hiskeligt brant nedförsbacke, snudd på fritt fall! Bromsarna höll vi kom ner helskinnade. Det var bara det att det som på Garmin såg ut som en inbjudande uppställningsplats var Narviks Airport!! Nåväl här kunde vi inte stå och kanske få ett flygplan i skallen, så det var bara att ladda utav bara tusan förvi måste samma väg tillbaka. Frankia är stark han flög uppför backen, tjo vad det går. Någon annan trevlig plats fann vi inte förän vid Riksgränsen, där står vi nu för natten. Man önskar att nån från trafikverket i Konungariket Sverige kunde åka över och lära norrmännen hur en rastplats ska se ut, framför allt toan! Förresten ta med Finnkolingarna med på kursen. De rastplatser och de bekvämlighetsanläggningarna vi sett får oss att tappa matlusten. Däremot de nya svenska rastplatser vi besökt står i särklass, rena njutningen att stanna där. För att för en stund vara lite positiv så har vi fått testa Frankia i minusgrader. Det var visserligen bara ett par stycken minus, men inte behöver vi frysa även om kvicksilvret rasar ner ytterliggare ett stycke. Nu skulle jag ut på en promenad, men lusten minskar i takt med snöfallet ökar så det får bli en bok i stället. Idag blev det 35 mil Totalt. 296,7 mil so far. Hade vi åkt åt andra hållet hade vi badat i Medelhavet nu!! Viva E Spania

Storforsen

Dagens etapp gick från Jävre till Kukkolaforsen ovanför Haparanda. Men dagens höjdare var Storforsen! En fantastisk upplevelse att stå alldeles intill de framrusande och dånande vattenmassorna. Man känner sig så liten så liten inför naturkrafterna som är ofattbara. De gångbroar man kunde gå på efter hela forsen var ett byggnadsverk i den högre skolan, byggt med EU bidrag. Ja detta var en upplevelse jag kommer att minnas. I Haparanda blev det bunkring av bränsle och mat varefter vi for 15 Km norrut till Kukkolaforsen där vi står på Campingen. Denna forsen är också mäktig men på ett annat sätt, inte så vild men starkt strömmande. Här kan man köpa rökt sik, det är en delikatess vill jag lova. Vi hade ikväll färsk potatis sill, sik och nubbe. Ett midsommarfirande i förskott kan tyckas. Mycket trevligt Martin och Brith är lättsamma, men se upp med Martin han är väldigt snabb i tanken och truten. Det är mycket skratt om dagarna. Vi har inte sett så mycket vilt efter vägen, men i dag stod faktiskt en älgko och betade av löv på en björk vid dikeskanten. Tack och lov rusade han inte upp på vägen när vi passerade. Vi har till och med idag kört 217 mil på denna resa.

Höga kusten

Trodde vi skulle sova en natt till i Axmar, hej vad jag bedrog mig. På eftermiddagen var meningen att vi skulle åka båt till Axmars Brygga och dess restaurang för tre rättersmiddag. Men det är en timmes båtfärd dit och en hem igen. Så vi tog beslutet att åka bilarna i stället det var 10 min färd. Sedan kunde vi starta resan direkt. Så plötsligt stod vi vid Höga Kustenbron på en kombinerad p-plats och ställplats. Ett fantastiskt byggnadsverk, bron alltså. Vädret är fortfarande med oss men några grader kallare, vi är längre norr ut. Så nu är vi på väg på riktigt med vår mini eskader mot norr.

Brynäs!,

Vaknade till ännu en strålande dag, vi kom med värmen från Sthlm till Gävle Och Axmar. Det blev årets varmaste dag idag. Martin tog oss med på en utflykt till Gävle och hans företag. Det var intressant, han har byggt upp och konstrerat hela anläggningen själv. Det är en destruktionsanläggning som tar hand om allt som är förorenat. Allt från oljeutsläpp til förorenad jord, farliga kemikalier och överhuvudtaget allt som är förorenat.anläggningen är så kompliserad att man som lekman inte fattar ett dugg. Men faktum är att hit kommer avfall från hela landet för att renas. Sedan for vi till Läkerol Arena där vi blev bjudna på lunch. Arenan är Brynäs ishall där de i år blev Svenska Mästare. Efter maten intog vi kaffe och tårta i en Viploge. Genom att Martins företag är stor sponsor till Brynäs disponerar hans två företag en egen loge med fullständiga rättigheter. Martin är delägare i lastbilscentralen också här i stan. Vart han än går kommer det fram folk och vill tala med honom, verkar som han känner halva stans befolkning. Känns lite konstigt att vara i hans sällskap, han är den enklaste och anspråkslösaste person man kan tänka sig. På eftermiddagen for vi ut en sväng i deras Minor 31 en motorbåt som han har i ett båthus på 100 Kvm. Där har han tre trverser i taket där han på vintern bara hissar upp båten i taket över vattenytan med marginal!! Han åker i en Audi som har ett nypris på en mille, men väntar på leverans av en ny Audi. Den vi åkte i idag har finesser som jag inte trodde fanns, kors vad fort utvecklingen går nu för tiden, det som är det senaste idag är omodernt redan i morgon, jösses. jag kan inte känna någon avunsjuka mot Martin och Brith, de är bara att gratulera till vad de kunnat bygga upp det är dem väl unt, det ligger många års hårt arbete bakom. Vi blir kvar här ännu en natt innan vi vänder näsan mot norr.

Göra stan

Strålande dag, blir en mycket varm dag idag, helt klart. Tidigt i startgroparna. Efter sedvanligt god och närande frukost går vi de 700 meter till T-banan. Blir imponerad av vilka fina tågset de har mjukt start och stop snabb acelerande. Vi går av vid Hornstull för att kolla nyförgyllningen av Morfar och Mormors gravsten som jag som gravrättsinnehavare bekostat. Tyvärr vaknade de inte förän Kl:11,00 så vi får återkomma senare idag. En stärkande promenad över Västerbron och N Mälarstrand till Stadshuset. Ulla vill gärna gå en guidad tur genom kåken sagt och gjort. För en gångs skull hade vi tur bland en stor grupp var vi enda Svenskarna ! Så vi fick en egen privat visning, intressant historia hon berättade. Vi travade vidare till "Kungsan" där vi satte oss på en mysig restaurang för en god lunch och en kraftpilsner. Vid Nybroplan lite senare tog vi en spårvagn till Djurgården. Vi hade löst ett 24 tim kort, vilket innebar att vi kunde åka med alla komunala färdmedel som fanns. Vi som de senaste åren åkt mycket med Västtrafiks spårvagnar blev häpna över hur fina spårvagnar det finns att köpa. Gbgs vagnar står alltid på verkstad, alltid hälften av dem, alla är missnöjda. Både ledning och passagerare, ändåfortsätter de att köpa flera, obegripligt. Sätt styrelsen på tåget till Sthlm på studiebesök så borde de inse att de köpt grisen i säcken. Men det vill de nog inte erkänna misstänker jag. Nåväl från Djurgården tog vi färjan till Slussen för att i Gamla Stan vid Järntorget tog vi två fika med vienerbröd och mazarin till det humana priset av 150 Kr!! Det i särklass dyraste fikat vi upplevt. Sen vidare med trötta ben Hornsgatan fram till Högalidskyrkan igen nu var det öppet och nu var gravstenen guldglänsande och fin, kändes bra. En kort vandring till T-banan för färd till Bredäng och vår husbil. Jösses vad skönt när man fick sätta sig i vilstolen och svepa en kall bira. Men först starta upp luftkonditioneringen för att ta ner temperaturen i bilen till mera uthärdlig temperatur. I morgon drar vi norr ut mot Axmar för nya äventyr.

På väg

Starten har gått från logen till Norrland. Vart vi ställer kosan beror på snösmältning och vattenståndet i älvarna. Så det blir beslut dag för dag. Vi står nu på Bredängs Camping i Stockholm, här verkar det välordnat och bra. Vi ska stå här och i morgon göra stan, innan vi på torsdag förmiddag drar vidare mot Axmar och Brith och Martin, våra vänner från förra årets Moselresa. Där blir vi några dar innan vi tillsammans åker mot norr. Idag har vi gjort Södermanland kors och tvärs. Det är i dessa trakter runt Flen som jag föddes, kul att läsa på alla vägvisare om platser som morsan och farsan berättat om. En trevlig färd i vackert och varmt väder. Morfars bror Hugo bodde i Bettna som ligger liksom Sparreholm och många andra platser vi for förbi. Sörmland är så vackert med sina böljande kullar och åkrar, lövskogar och sjön Båven som ligger som en pärla i grönskan. Ja Sverige är som vackrast den här årstiden. Ett besök i Högalids kyrkans urnlund blir det, jag kostade på förgyllning på Morfar Johan Robert och Huldas marmorskiva som sitter för urnorna. Den var upptäckte vi i fjol att vara så blekt att det inte gick att läsa namnen på marmorskivan. Nu skall det var nyförgyllt och grant så jag vill gärna se hur det blev, om det var värt pengarna.

Skönt

Skönt, besöket hos Forsbergs i Hyssna gick bra. Montören Rikard är en fena på Frankia. Det tog inte lång stund för honom att lista ut att fem olika saker som ej funkade berodde på en säkring som gett upp! Att sedan en hjärndöd Tysk klurat ut var säkringarnas placering är utspridd över hela bilen får man leva med. Hoppas inte det är en ofta återkommande händelse detta. Nöjda och belåtna for vi till Getterön där vi var ensamma till en början, men innan kvällen var vi 7 bilar. Den parkeringen där vi stod var vi dock själva på, det finns fler ställen att stå innom samma område. De övriga valde det andra som inte är så bra vid mycket nederbörd vet vi av egen erfarenhet. Men plötsligt kom en Kabe med god fart och bromsade in och stannade alldeles intill oss. Blev lite förvånad att han ställde sig så nära oss när det vid sidan av oss rymdes minst 20 husbilar. Nåja han störde oss inte, lite märkligt var dock att han genast drog ner alla gardiner och insynsskydd omedelbart. Vi såg inte en skymt av personerna på hela kvällen. Långt frampå förmiddagen dagen därpå dök det upp en man i vår ålder, det visade sig att han var ensam och var på väg hem till Sundsvall. Han hade varit 6 månader i Portugal. Det gjorde han varje vinter, men kom hem till sommaren för att sen återvända till hösten. Efter lunch ställde vi kosan mot vår loge igen väl medvetna om att allting funkade bra.

Då dä

Jag säger då dä. Ny vända till Hyssna. De nya fel som uppstod vid senaste verkstadsbesöket skulle åtgärdas. Montörerna är fenomenala. De ordnade allt till det bästa, det visade sig vara en säkring som gett upp. Mycket märkligt att så mycket saker går på sammma säkring. Halva bilen slutade funka när säkringen gick! Vilken raketforskare har placerat ut säkringen framför förarstolen under mattorna och under den ett plåtlock med ett antal skruvar att lossa innan man ser säkringen. Rikard är duktig montör på Frankiabilarna, han fixade alla ting som krånglade. Så glad i hågen styrde vi mot Getterön där vi står nu, faktiskt två husbilar till. Vi behöver en natt i Frankia innan Norrlandsresan, så vet vi vad som fattas för att det skall bli bra. Därför fortsatte vi till Getterön där vi skall övernatta. Men här får man hålla i hatten för det blåser hårds vindar här, vilket märktes på hitresan, bränsleförbrukningen var högre än normalt må jag säga. Medan vi väntade på att Rikard fixade Frankia gick vi runt i lokalerna och kollade in i det stora utbudet av husbilar och efter varit inne i flera Concorde som är kronan bland husbilar, så kan vi nöjt konstatera att vi har en mycket bra bil, en användarvänlig och mycket praktisk bil. Är det något som fattas så är det automatlåda och hydrualiska stödben som automatiskt ställer upp bilen i våg. Men de ekonomiska resurserna är inte vad de varit, och jag är mycket nöjd som det är.

Är det inte det ena...

Är det inte det ena så är det det andra sa flickan när hon blödde näsblod!
Upptäckte vid hemkomst till logen att flera saker blivit nollställda när batterikabeln lossats b.l.a amperemätaren på displayen till startbatteriet. det är bra att få information om statusen i baterierna så man vet när det kan vara dags att söka upp en elsladd för laddning. 
Nu slumpar det sig att vi skall ut och göra en övernattning för att se att allt funkar inför Norrlandsresan om en vecka. Så det blir en sväng till Getterön via Hyssna får de se vad som skall återställas. 
Men i eftermiddag tar vi hem bilen för att med hjälp av vattenslangen skölja ur färskvatten tanken ordentligt. Vi har haft både ättikssprit och citronsyra skvalpande i tanken nu i vår. så nu skall det bara spolas ur ordentligt så ska det förhoppningsvis vara bakteriefritt och drickbart vatten. varje gångvi fyller tanken skall vi slå i en matsked citronsyra så ska vi ej behöva en tioliters dunk för kunna dricka utan magsjuka. hoppas det funkar. vi skall när vi ställer in bilen i logen för en tid så tappar vi ut vattnet så det blir tomt i tanken. för att nästa gång ta med femtio liter vi har dunkar för, och på så sett alltid ha friskt vatten. blir onödigt dyrt att springa och köpa vatten på flaska.

Klart

Ja så var det avklarat också. Nya displayen ditsatt, verkar bli bra tycker jag, de fick också fart på bränslemätaren också. Allt var frid och fröjd vid hemfärden, som också gick bra förresten. När de lossade + kabeln på batteriet för att starta om bränslemätaren så fick det icke önskade följder Mercadisplayen visade text på tyska i stället för engelska som är mer lättfattligt och klockan som nollställdes, det var ingen höjdare, gick bet på att ställa om det.

Då var det dags!

Igår var stunden inne, dags för påställning av Frankian för säsongen. Nyheten för mig var att nu gör man det på nätet eller servicetelefon. Telefonen kändes enklare för mig som inte gjort det förut. Ingen levande människa i luren utan en mekanisk röst som ger besked om vilka knappar jag skall trycka på, nåväl det löpte bekymmersfritt, bilen var satt i trafik kom till slut beskedet. Automatiskt skulle försäkringsbolaget få besked om förhållandet också. Litade inte riktigt på det ringde och kollade bara någon minut senare efter förra samtalet, men det hade redan gått fram att den var inregistrerad igen, fantastiskt ibland går det fort ska jag säga. Sedan var det dags att hämta Frankia för service i Kungsbacka. När jag häromdagen startade motorn upptäckte jag att bränslemätaren stod på halv tank, märkligt! Jag tankade ju fullt i höstas för att slippa kondens i tanken. Märkligt var har bränslet tagit vägen? Tanklocket har lås och var ej uppbrutet. Det måste förhålla sig så att något i armaturen har hängt sig, så kan vi ej ha det, det måste åtgärdas med det snaraste. Men först förbi gummigubben och kolla lufttrycket i alla sex hjulen. Hade tänkt byta ut luft mot en gas som är det senaste, med gas behöver man aldrig kolla trycket det håller år efter år påstås det. Men upptäckte då att det var gummiventiler på fälgarna, det är inte bra när man har så högt tryck som 4,5 kilos tryck. Ventilerna kan då släppa och flyga som projektiler. Men det fanns ej tid att byta ut dem, får bli ett senare projekt, höll de hela året ifjol så hoppas jag de också klarar detta år. Därefter var turen kommen till en verkstad som servar husbilar, det vimlar inte av verkstäder som har lyftar som klarar fem ton. Men detta var en, ny olja nya filter och fullservice kallas det när de luggar en på 3 600 spänn. Nåväl det känns skönt att den är genomgången och allt är okej. I morgon bär det av till Hyssna för mera modifieringar med tillhörande penningrullning. Suck,

Det närmar sig

Igår var stunden inne, dags för påställning av Frankian för säsongen. Nyheten för mig var att nu gör man det på nätet eller servicetelefon. Telefonen kändes enklare för mig som inte gjort det förut. Ingen levande människa i luren utan en mekanisk röst som ger besked om vilka knappar jag skall trycka på, nåväl det löpte bekymmersfritt, bilen var satt i trafik kom till slut beskedet. Automatiskt skulle försäkringsbolaget få besked om förhållandet också. Litade inte riktigt på det ringde och kollade bara någon minut senare efter förra samtalet, men det hade redan gått fram att den var inregistrerad igen, fantastiskt ibland går det fort ska jag säga. Sedan var det dags att hämta Frankia för service i Kungsbacka. När jag häromdagen startade motorn upptäckte jag att bränslemätaren stod på halv tank, märkligt! Jag tankade ju fullt i höstas för att slippa kondens i tanken. Märkligt var har bränslet tagit vägen? Tanklocket har lås och var ej uppbrutet. Det måste förhålla sig så att något i armaturen har hängt sig, så kan vi ej ha det, det måste åtgärdas med det snaraste. Men först förbi gummigubben och kolla lufttrycket i alla sex hjulen. Hade tänkt byta ut luft mot en gas som är det senaste, med gas behöver man aldrig kolla trycket det håller år efter år påstås det. Men upptäckte då att det var gummiventiler på fälgarna, det är inte bra när man har så högt tryck som 4,5 kilos tryck. Ventilerna kan då släppa och flyga som projektiler. Men det fanns ej tid att byta ut dem, får bli ett senare projekt, höll de hela året ifjol så hoppas jag de också klarar detta år. Därefter var turen kommen till en verkstad som servar husbilar, det vimlar inte av verkstäder som har lyftar som klarar fem ton. Men detta var en, ny olja nya filter och fullservice kallas det när de luggar en på 3 600 spänn. Nåväl det känns skönt att den är genomgången och allt är okej. I morgon bär det av till Hyssna för mera modifieringar med tillhörande penningrullning. Suck,

Dags

Så var det dags då!
Har dragit på det länge men nu kändes det som  det var dags. Utrustad med de tillbehör som erfordras för jobbet, åkte jag till Förlanda för att påbörja arbetet med vårrustning av Frankia. Det som hängt över mig har varit Frankias tak, tyckte inte jag fick rent det när jag vaxade bilen i höstas. Men när jag var på en mässa i vintras stod det som vanligt snacksaliga försäljare och sålde mirakel medel som gjorde rent allt som finns på ett nytt sätt. Jag är godtrogen och säljarnas bästa kund så jag köpte en flaska Abnet. När jag nyligen satt och läste tidningen Motor fick jag se att de testade just det medlet med mycket gott resultat på en husbil.
Stärkt av detta gav jag mig i kast med uppgiften att få rent taket. Upp för stegen med mirakelmedlet i doseringsflaskan, svamp och sämskskinn. Till min förvåning så gick det lättare än jag kunde drömma om. Men taket är stort och för en gammal man att ligga på knä och gnugga och torka blev jobbigt, men när det var klart satte jag mig i Golfens skuff i solskenet och drack medhavdt kaffe och mackor smakade mycket bra. Ett annat problem har varit svarta rinningar från taket på bilens sidor, det gick väldigt enkelt att ta bort. Så nu är det utvändiga jobbet redan klart, och för en gångs skull så höll medlet vad säljaren lovat. 
i morgon följer Ulla med och dammsuger och tvättar bilen invändigt. Sedan väntar vi nog med att lasta in basvaror till slutet av april. 
3ma skall vi sätta in den i trafik och på eftermiddagen skall jag på service i Kungsbacka Den 5 hoppas jag få tid hos Forsbergs för byte av Alde displayen. Därefter är vi redo för säsongens färder, härligt. 

Ordnar sig

Vi var och såg till Frankian i lördags igen, allt är okey, varmt och torrt inne i bilen. Kunde ställa ner termostaten då det var onödigt varmt inne i bilen. Tog hem de två vilstolarna, de behövs hemma i år. Vi får skaffa nya till Frankian.
Det börjar kännas att det närmar sig husbilssäsong nu, vi har rena högsommarvädret idag. Men det är mycket som skall ordnas med hemma så här första våren på detta boendet, vi får sätta fart med det så det är klart när det är dags att sätta Frankia i trafik igen.
Talade med orföranden i samfälligheten här om att ta hem bilen för packanden inför resor. Det mötte inget hinder blev svaret. Gäller också när Martin och Brith kommer i påsk, de kan stå utanför vår brevlåda så de kan få ström till bilen över natten. Det var ett gott besked att få. Det lär ska finnas några husbilsägare här i kvarteret. Så vi behöver inte känna oss ensamma om att vilja ta hem bilen inför avresa eller vid hemkomst, känns riktigt bra.
Bara att hoppas att bilen inte blir hängande på nedfarten som är rätt brant, vi får väl ta det försiktigt första gången och kolla. Det finns en möjlighet att köra in via bommen som vi har nyckel till.

Vår

Trots det bara är 1 mars idag känns det som vår i luften. Tankarna på Frankian börjar tränga sig på.
En sak som vi var missnöjda med var styrpanelen till varmvattnet och värmen. Har nu via husbilsklubbens forum fått tips om att byta ut den analoga gammalmodiga mot en modernare digital sådan. ringde till firman där vi köpte bilen. Claes verkarn där sa att det fixar vi enkelt till en överkomlig penning. så det blir en sväng förbi Hyssna i vår. 
Nästa fråga är när skall vi inregistrera den igen? Med registrerings pappren vi fick vid köpet stod att den skall besiktigas senast vid April månads utgång. Alltså ringde jag bilprovningen för tidsbeställning. Nej den skall besiktigas i Juli fick jag veta. inte på grund av 3 som slutsiffra, utan för det skall ske vid 12 månader från förra besiktningen. när jag ändå hade dom på tråden beställde jag en tid.
Ställer på den gör vi troligtvis omkring den 18 April. 
När jag för en tid sedan letade efter en biltvätt i närområdet fann jag av en slump en Rumän som heltvättade personbilar för 130 spänn, han kunde också tvätta Frankia också, det kan vara värt att få hjälp med första tvätten efter en vinter i ladan. Taket ser nog inte för roligt ut kan jag tänka mig. Mekonomen har lokaler i samma hus där kan jag få hjälp om det behövs, känns bra att det finns i vårt närområde.

Vinterkyla

Så har vi kommit in i Februari, och kylan verkar ha kommit för att stanna. 
Det känns bra att ha Frankia bakom logdörrar, men det är ingen åskvärme där inne precis. Har tagit för vana att åka till logen varannan lördag då veckotimern ger ström till Frankians laddare. Böt dessutom ut torrbollarna med nya refill de gamla hade gjort sitt. De funkar över förväntan faktiskt, ingenting i råttfällorna heller som tur är så här långt i alla fall. Få se om kylan håller i sig hur det då blir,hä
åller tummarna för att enriset runt hjulen håller gnagarna borta. Det kändes inte riktigt bra att inte ha någon värme på inne i bilen, så vi var in till K-backa och inhandlade ett fristående konvektorelement för en billig penning att ställa in när det är så här kallt. 
Nu har vi lyckligtvis inte så långt till logen från Fjärås, men vis av tidigare erfarenheter så gäller det att tänka till så man inte står där och glömt något vitalt. 
När vi kom från affären med nyinköpta elementet passerar vi återvinningsstationen, smart då att slänga embalaget så är det bekymret ur världen. Bara det att det var mörkt vid tillfället gjorde att jag ej uppmärksammade de lösa fötterna till elementet som tillsammans med plugg och skruv hamnade i skuffen.
När jag nästa dag for till logen för att ställa in elementet upptäckte jag på plats att det inte stod för sig själv.
En snabb genomgång av skuffen visade att de fanns där.  Problemet var att det fanns inga förborrade hål att skruva fast fötterna. Så trots jag tyckte jag förutsatt vad som kunde gå snett var det bara att lasta in det i Golfen och vända hem, men jag kom på att i något stuvfack hade vi ett element som vi köpte i Torrevieja när vi bodde där. Javisst det får duga så länge. Väl hemma igen blev det meka med borrmaskin och skruvmejsel för att om möjligt få dit fötterna så elementet kan stå för sig själv. Efter lite huvudkli så satt de där. Så det blev en sväng i dag åxå, när jag kommer in i bilen och kollar de två termometrarna fram och bak så var det +5 fram och +6 bak!! perfekt. Det kändes skönt att få ta bort den gamla då den inte lät förtroendeingivande, fläkten gnisslade betänkligt. Den nya kom på plats och den gick ljudlöst faktiskt. Det fick bli en ren gissning hur högt termostaten skall stå, får väl ta en vända snart och kolla in det.
Våra vänner i Gävle har börjat maila oss om en vårresa norrut genom både Finnland och över till Lofoten 
spännande tycker vi, ända smolket i det är väl att experterna spår ett dieselpris på 16 Kr/lit i sommar !!
Tur då att vi genom flytten till Fjärås minskat våra boendekostnader med två tredjedelar jämfört med Göteborg, kanske behöver vi inte sälja Frankia och smörja upp cyklarna i stället. 
Känns som vi har mycket kvar att se genom Frankias fönster.