På väg

Efter besök på vårdcentralen som snart är mitt andra hem tror jag. Fick stygnen borttagna. Packade vi med vad vi behövde och hämtade Frankian och körde i första hand till Eriksberg där Ulla gjorde ett nostalgibesök på konsum där. Samtidigt överraskade jag med att ha kaffet klart när hon kom med faärska frallor. När vi var belåtna på fikat drog vi norrut till Lysekil.
Står vid Anderssons kaj, utanför Bengts fisk, som tyvärr slagit igen för säsongen. Ser ut över gästhamnen, intemånga båtar här inte, annars har solen skinit på eftermiddagen. 
Så därför tog vi en långpromenad förbi norra hamnen för att se vilka fantastiska förändringar som skett där sedan vi flyttat härifrån. De har  gjort underverk med strandpromenaden, och de nya villorna i stället för de plåtskjul som fanns när vi bodde här. Men det är nog inte lätt att vara affärsidkare här, det var nya affärer  i de gamla lokalerna nästan överallt. Alltid finns det någon ny med ideer om hur de skall drivas när de förra fått slå igen. Tur är väl det, stan lever i alla fall. 
En eloge till komunen som ordnat så centralt med ställplats för oss med husbilar.
Kanske beroende på att ingen camping finns i närheten. Campingägarna lobbar för att komunerna inte ska upplåta ställplatser som tar deras kunder. 
Vi är imponerade av hur framåt komunen agerat de senaste åren, med byggnationen av kajer och nybyggen, starkt jobbat.
Vi var in på ica och kompletterade lite, drog mitt kort och ta mig tusan funkade det inte efter så många år att skanna men när vi kom till kassan blev det avstämning, vilket var väntat.
Få se vad vi gör i morgon, kanske en promenad till Stånge huvud?

Konstigt

Jaha då är man på vift, ensam med Frankia. Lite konstigt känns det allt. 
Vaknade i morse utanför logen. Efter morgonsysslorna med frukost drog jag iväg målet var Smarholmen, en trevlig badplats där även husbilar får stå, ännu så länge.
Vet att husägarna på vägen hit vill förbjuda övernattning på parkeringen här, men ännu inget förbud.
Det är ingen lång resa från logen, men här är lugnt och skönt. Det stod en tysk med husvagn när jag kom men nu har han dragit vidare, så nu är jag själv här. Fina toaletter och soptunnor finns det här.
Det har börjat duggregna nu så jag får ägna mig åt att läsa lite manualer i lugn och ro. Mat och dricka har jag gott om så det går ingen nöd på mig, varmt och torrt har jag också.
Få se om det kommer nån mer husbil, det är ett känt ställe detta så det är väl inte omöjligt.

Vid logen

Det är kväll och jag sitter i Frankian utanför logen. Ulla ska ha "flickorna"  på besök då är jag förvisad. Tur jag har Frankian att bo i. 
Ulla skjutsade hit mig på eftermiddagen, då vädret är strålande  passade det bra att sätta sig på åkgräsklipparen som godsägaren har stående här. Ville klippa det mycket kort så jag fick klippa två gånger. Inget problem, problemet är att den slänger ut det klippta gräset åt höger så det gäller att köra smart så man hela tiden blåser det ut från gårdsplanen. Har lärt mig genom att under många pauser sett hur ismaskinen körs i hockey pauserna. Man får göra det  på liknande sett. Det blir en maffig sträng med gräs. Det är alldeles för mycket för att räfsa bort det. Men det tog mig ett par timmar innan det var klart. Solen har gått ner nu och jag sitter med en fika och lyssnar på sportradion, det är några matcher i kväll. 
Ville gärna se på TVn ikväll programmet  Lillehammer är en höjdare, men får inte in en enda kanal här. Hade det på känn så jag satte på inspelning hemma innan jag åkte. Det var klokt. 
Den runtstrålande antennen går ej att höja vilket är synd. Vi har ju en parabol på taket som själv söker upp satteliten, men det kräver ett programkort vilket vi inte kostat på oss. När vi är i Sverige är det inte nödvändigt med tv.  Men åker vi ned i Europa kan det vara trevligt med svensk tv.  Så det blir nog det till i vår.
I morgon gör jag kanske en tripp till Smarholmen en trevlig badplats vid havet inte så långt härifrån. Får väl se vad det bjuds på för väder när jag vaknar i morgon.

Gött att leva

Det ska va gött att leva, spring inte kring och vela sjunger galenskaparna.
Nu har vi slutat vela och bestämt oss. Ringde Martin och sa att time out gäller fram till våren för Frankian. Det var ett svårt beslut att ta. Men för oss nödvändigt, vi har bränt för mycket pengar en del har varit oförutsedda, andra medvetna. Frankian står bra i logen, till våren väntar inga dyra service på den, möjligtvis byter vi ut luften mot gas i hjulen samt ventilerna. En kostnad på två och fyra tror jag det blir. Kostnaderna i år var mångdubbelt högre. Känns bra att veta att i vår är det bara å åk. 
Nästa gång vi är in till Gbg skall vi köpa en lättpressening och lägga över taket då det finns fåglar som sätter visitkort på taket och det dammar en del också. 
Förra hösten kunde vi plocka enris på Orust, det kan vi inte i år få se om vi hittar något i logens närhet. Med sådana kvistar runt bilen och hjulen håller man enlgt sägnen råttorna borta och vi hade inget besök av sådana individer, tack och lov. Vet ej om det var det som gjorde det.
Men det är dumt att chansa.

Vela

Har länge talat om att göra en tre månads utflykt till Spanien i höst. Men efter den alltför långa resan i våras dras vi fortfarande med kostnaderna. Därför har vi varit tveksamma till en kostsam resa till i år.
Men nu har det kommit påstötningar från Gävle, Brith och Martin har börjat trycka på om att göra resan tillsammans. De vet att jag önskar ta vägen förbi Franska kusten där landstigningen från andra Världskriget. Det vore trevligt att se dessa historiska platser som Omaha Beach med fler. Martin föreslog att vi tar en kortare tur på tre veckor eller så, bara genom Frankrike. Jaha då får vi börja fundera igen. Det är lockande dessutom känns det onödigt att ha Frankian stå oanvänd hela sommaren och hösten. Men det krävs lite förarbete denna gång så vi vet innan avresa vad det finns för intressanta resmål att besöka. Franska vingårdar kan aldrig vara fel. Vet sedan Moselresan att man står oftast gratis där, de vet att man då gärna handlar några goda viner. Druvorna är nog lagom mogna då. 
En höjdare i Mosel var att plocka och äta druvorna direkt från buskarna, även om det är skillnad på de druvor man köper på konsum.
Nja det blir nog svårt att tacka nej till att en än gång följa efter i Martins hjulspår, de kommer antagligen förbi när det är dags för mässan på Elmia får vi prata vidare .